Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förmodligen förorsakades dröjsmålet deraf, att man
samtidigt med hans utnämning till utrikesstatsminister ville
definitivt besätta den plats inom statsrådet, som
egentligen var hans: chefens för ecklesiastikdepartementet.
Till innehafvare af detta embete utnämndes nu helt
oför-modadt1 och till synnerlig förargelse för
oppositionspressen biskop Heurlin. Likasom dermed statsrådet
Grubbe’s förordnande att förvalta
ecklesiastikdepartementet upphörde, så skildes ock statsrådet Wingård nu
från det uppdrag att förestå finansdepartementet, som han
sedan den 16 maj 1840 innehaft, i det att till dettas chef
utnämndes den man, som från sistnämnda tidpunkt
varit dess verklige ledare, expeditionschefen Munthe. En
vecka derefter, den 5 januari 1843, lemnade excellensen
Törnebladh justitiestatsministersembetet och erhöll till
efterträdare presidenten i Göta hofrätt L. H. Gyllenhaal.
Så var nu statsrådet efter tre års förlopp ändtligen
fulltaligt. Detta förhållande varade dock ej länge.
Den 14 januari 1843 erhöll chefen för
landtförsvars-departementet grefve Mörner på begäran afsked, och med
utnämningen af hans efterträdare dröjde det till den 29
april s. å., då embetet gafs åt den 71-årige
generallöjtnanten friherre C. A. Lowisin, och den statsrådsplats,
som blef ledig genom statsrådet Wingårds afgång den
18 december 1843, fyldes först i sammanhang med den
systemförändring, som blef en följd af Carl Johans
bortgång ur tiden.
1 Se Reuterdahls minnesteckning öfver Heurlin, anf. arb.,
s. 224 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
