Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 5 Aug. fortsatte konungen med sina egna och
Arm-felts trupper från Summa återtåget till Högfors och
Kym-menegård, bakom Kymmene elfs östra mynningsgren, der han
likväl tillsvidare intog ställning.
Sådan var, enligt den sorgfälligaste granskning och
noggrannaste jemförelse af tillgängliga källor, förloppet af dessa
märkvärdiga dagars händelser. Att hufvudorsaken till
misslyckandet af anfallet på Fredrikshamn var Gustaf III:s
mili-täriska oförmåga, samt den deraf följande, bristande
öfver-ensstämmeleen och samverkan mellan arméns och flottans
olika afdelningar, torde vara klart. Det politiska missnöjet
yttrade sig allenast vid en obetydlig del af armén, nemligen
vid Hussula-afdelningen, samt äfven der ingalunda på ett sätt,
som kunde hafva något afgörande inflytande på operationerna
i sin helhet. Först sednare utbröt det i hela sin vidd.
Emed-lertid måste händelserna vid Hussula öfverskyla den fåfänge
monarkens krigiska oskicklighet samt gifva honom anledning
till de åtgärder, hvarigenom han sedermera hämnades och
bemägtigade sig enväldet.
Då Fredrikshamn ingalunda var utrustadt för cn
belägring, och då någon betydligare undsättning från ryska sidan
svårligen kunde ske, borde fästningen, med de betydliga
stridskrafter till lands och sjöss, som stodo Gustaf IH till buds,
kunnat intagas utan någon särdeles användning af krigiskt
snille. Intet af de skäl, som blifvit förebragte såsom orsaker
till företagets ofördelaktiga utgång, kunna ur militärisk
synpunkt anses fullgiltige. Åfven om lifsmedel saknades efter
den 4 Augusti — hvilket för öfrigt allenast gällde den lilla
Hussula-afdelningen samt utan allt för stora svårigheter
kunnat afhjelpas — så hade dock belägringsartilleriet kunnat
medföras på skärgårdsflottan, som redan den 29 Juli
framkom till Fredrikshamn. Och åfven utan belägringsartilleri
hade man kunnat hjelpa sig, om man landsatt
skärgårdsflottans grofva kanoner. Hvarföre skärgårdsflottans finska eskader
icke alls natten till d. 2 och till d. 4 blott i obetydlig mån
medverkade, genom att med dess talrika artilleri omedelbart beskjuta
fästningen, synes för öfrigt oförklarligt; hvad dermed kunde
uträttas, framgår tillfullo genom händelserna d. 15 Maj 1790.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
