Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paul Erlings lustfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hur kan det falla dig in?» svarade han och såg
upp på henne.
»Hvad tänker du då på?» frågade hon igen och
tog honom under armen.
Han reste på sig, sträckte sig i hela sin längd
med bägge armarna uppåt och lät händerna fara genom
sitt tjocka, lockiga hår.
»Jo, ser du, jag längtar att komma ut och röra
litet på mig», sade han med ett djupt andedrag.
Hon såg på honom med ett par stora förskräckta
ögon.
»Vill du resa ifrån mig?» frågade hon.
Han tog henne om lifvet, drog henne ned till sig
och böjde sig öfver henne. Hans mörka ögon hade
ett obeskrifligt intagande uttryck. Han drog helt
obetydligt på munnen och sade sakta:
»Du får inte bli rädd. Jag tänkte bara, att jag
möjligen skulle kunna vara borta ett par dagar.»
Hon lät hufvudet sjunka på hans axel och sade
ingenting, men hennes man förstod mycket väl, hvad
hon tänkte.
»Skulle du tycka, att jag är en grym och elak
man, om jag i tre, fyra dagar flyger ut och skakar
dammet af mig?» sade han och klappade henne på
hufvudet.
Då hon likväl icke svarade något, fortfor han med
samma vänliga röst:
»Ja, om du är det minsta rädd att vara ensam,
om du på något sätt kunde föreställa dig, att det kunde
hända någonting medan jag är borta, så är det inte
fråga om att jag reser, men annars... Jag har haft
grufligt mycket att göra, som du vet, under den sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
