Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paul Erlings lustfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hennes faders förmögna hus. Der funnos då många
gråtande väninnor, som aldrig i lifvet sett någonting så
förtjusande som Nanny såsom brud, så många rörda
gamla tanter och vänliga farbröder, — och framför allt
hennes föräldrar, som ju gåfvo sitt eget hjerteblod, när
de nu läto Nanny fara bort! — Men hon for den
aftonen bort med sin mans arm om lifvet och hans kappa
slagen om sig, och hon kände det icke som ett offer,
utan som den största lycka, som fallit på hennes lott,
att få lof att vara hos honom. Att hennes nya hem
låg många mil aflägset från den stad, i hvilken hennes
föräldrar bodde, att hon der hvarken hade slägt eller
vänner, det frågade hon icke efter. Lika passioneradt,
som hon förr hade älskat sina föräldrar, lika
fullkomligt gick hon nu upp i kärleken till sin man, så som
riktiga flickor alltid göra. Hennes man hade mycket
arbete, både hemma och ute, och hon fick snart känna,
att hon rätt ofta måste vara ensam, men det var likväl
endast det sorgligt nödvändiga ämbetet, som gjorde
detta. Annars gick han ytterst sällan ifrån henne, och
om icke hela året bestod af en evig kärleksduett, så
användes dock åtskillig tid dertill, och hon var
fullkomligt öfvertygad om, att det egentligen endast fans
ett äkta par i verlden, som riktigt älskade hvar andra,
och det var hon och hennes man. — Att han derför
nu med ens utan ringaste anledning kunde vilja resa
ifrån henne, det hade kostat mycket på henne, till på
köpet under denna tid, då det icke var så långt till
den stora förestående katastrofen. Nästa månad väntade
hon sin moder, som skulle vara hos henne, till dess
hon igen vardt rask och kunde öfvertaga sitt hus; men
just nu var hon så trött och så bekymrad och tyckte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
