Fæstbind — Förvaltningsbibliotek 353 Fæstbind (Fitzbind). Ved Hæftning af en Bog fæster man stadig Traaden til det foregaaende Ark og Afslutningen foroven og forneden paa Bogens Ryg kaldes Fæstbind. O.J. Føerd, Claus (1511—84), dansk Boghandler. Var den første Boghandler i København efter Reformationen og bragte som den første evangeliske Bøger til Danmark fra Tyskland. Han berejste Landet som »Bogfører« og udgav enkelte Bøger paa eget Forlag, bl.a. Peder Palladius’ Alterbog (1556) og Det nye Testamente (1558) samt en Opbyggelsesbog, Juon Barschampe: »Kunst kristeligt og vel at dø« (1570), som han selv havde oversat. Han synes at have været en lærd og anset Mand. O. A. Förberg, Elof (1851—1923), svensk boksamlare. Hovtandläkare i Stockholm. F. hade stora bibliofila intressen och hopbragte ett ståtligt bibliotek. Han specialiserade sig särskilt på litteratur av och om Carl von Linné, Stockholmstopografi och Strindbergiana. Linnésamlingen, som räknade cirka 1,200 volymer, var märklig både i fullständighet och exemplarens kondition. Den förvärvades efter F:s död till Svenska Linné-sällskapet och förvaras nu i Linnémuseet i Uppsala. Den topografiska delen av F:s bibliotek inköptes av Björck & Börjessons antikvariat, som i odelat skick sålde den till hovjuveleraren Jean → Jahnsson. Den utomordentliga samlingen av Stockholmstopografi har sedermera förvärvats av Stockholms stadsmuseum. Strindbergssamlingen inköptes av Klemmings antikvariat, som försålde den enligt särskild, tryckt katalog (nr 176). J. Sahlgren: Ett Linnébibliotek (Svenska Linnésällskapets årsskrift, V, 1922). H. Sdr. Föreningen för bokhantverk, stiftad i Stockholm år 1900. Föreningens ändamål är att söka utbreda och höja intresset för bokhantverk inom Sverige samt att i detta syfte föranstalta utställningar av boktryck och bokband och att genom utgivande av publikationer i bästa möjliga utstyrsel söka utbreda kännedom om boktryckeriets och bokbinderiets samt därmed närbesläktade yrkens historia och utveckling. Föreningens program har 23. Nordisk Leksikon for Bogvæsen. I bäst förverkligats i fråga om dess bokutgivning, som omfattar många för svensk bokhistoria betydelsefulla skrifter. Bland dessa kunna nämnas H. Schücks »Bidrag till svensk bokhistoria« (1900), A. Hasselquists »Boktryckstyper under XV. till XIX. århundradet« (1905), I. Collijns »Ettbladstryck från femtonde århundradet« (I—II, 1905—12), A. Sjögrens »Förteckning å svenska bokägaremärken« (1909), J. Rudbecks »Svenska bokband« (I— III, 1910—14), Richard de Burys »Philobiblon« (1922) och G. Rudbecks »Broderade bokband« (1925). Sedan 1939 har föreningen ej utgivit några publikationer. Föreningen för bokhandtverk. Meddelanden. [I—VII], 1901—17; H. Lagerström: Svenska bokhantverkares exlibris, 1943. B. À. Företagsbibliotek (industribibliotek). Se under Erhvervsbiblioteker, Finland, Sverige. Førsteudgave. Se Originaludgave. Försvarsstabens fältbibliotek, det officiella namnet på den biblioteksverksamhet, som under det senaste kriget organiserades i Sverige i syfte att tillhandahålla de i fält förlagda truppförbanden vandringsbibliotek. Biblioteksverksamheten upphörde 1946, då huvudparten av dess bokbestånd, som då utgjorde virka 125,000 band, fördelades mellan de stationära → truppförbandsbiblioteken. B. H. Förvaltningsbibliotek kallas i Sverige biblioteken hos de statliga och kommunala myndigheterna. Det förnämsta av dessa är Riksdagsbiblioteket (se under Parlamentsbiblioteker), som sedan 1918 är tillgängligt för den centrala förvaltningen och med vissa inskränkningar även för enskilda forskare. Statsdepartementen och de under dem lydande centrala ämbetsverken ha alla bibliotek, huvudsakligen referensbibliotek med uppslagsverk och handböcker. För kommittéarbeten sammanföras till de centrala ämbetsverken ofta betydande boksamlingar, vilka genom en förordning av 1922 efter kommittéarbetets slutförande överföras till Riksdagsbiblioteket. Även hos ämbetsverk utanför den centrala förvaltningen finnas ofta bibliotek, såsom hos landstingen och de kommunala ämbetsverken. B A.