Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4.
Skrock och vidskepelse
i
Fryksdals härad i Värmland.
Bland de många äldre föreställningsätt, som äfven hos vår allmoge
måst vika för en Btigande upplysning, är äfven den sammas från den
gråa forntiden fortplantade och bibehållna tro på flere slags
natur-vättar, såsom skogs-, bärgs- och sjörån, forsgubbar, tomtegubbar, necken
m. fl., hvilkas gunst det var nyttigt att förskaffa sig, och hvilkas
fordringar, för så vidt människan trodde sig känna de samma, det
medförde olycka att trotsa.
Med sådana föreställningar var människan angelägen att stå i ett
godt förhållande till dessa mystiska naturväsen, enär detta tryggade
henne emot flere olyckor och därjämte i vissa fall medförde
omedelbara fördelar. Så troddes t. ex., att den, som stod väl hos necken och
sjörån, hade lycka i fiske; den, som stod väl hos skogsrån, hade lycka
i jagt; den, som stod väl hos forsgubben, kunde mala sin säd både
fort och väl; för den, som stod väl hos tomtegubbarne, var det
välsignelse i huset; o. s. v. Om folk eller kreatur ofta voro sjuka,
eller om husets välstånd minskades, eller icke så ökades, som man
förväntade, att det borde göra, så troddes detta bero därpå, att tomtar
funnos vid bostaden, och att det var något, som de ej tykte om
Ännu säkrare bevis därpå hade man, om något kreatur svettades, dä
det stod inom hus, ty tomtarne hade då piskat kreaturet, så att de!
blifvit svettigt. I sådant fall var det antagligt, att tomtarne ej tykte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
