Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Annerstedt, C.: Jakob Letterstedt och hans stiftelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB LETTEHSTEDT.
bryggeriernas tillverkningsmetoder. Sedan detta skett, återvände han
till Kap, där han efter nära trenne års frånvaro landade i början af
Januari 1858.
Det var hans afsikt att nu sätta sina affärer och många industri
ella anläggningar i sådant skick, att han om trenne år skulle kunna
resa till Europa med full visshet, att äfven om han icke återkomme
till Kap, hans verk dock skulle bestå utan hans personliga tillsyn.
Det gick snabbare än han beräknat. Inom 2 1/ år var det nya stora
bryggerit å landet fullt färdigt. Han hade på detsamma tillämpat alla
förbättringar, som han under sina många resor iakttagit och de egna
uppfinningar han gjort och pröfvat under en lång lefnad; och det
kunde i hans tanke mäta sig med de förnämsta anläggningar i sitt
slag. Vid industriutställningen på Mauritius år 1859 erhöll han också
andra guldmedaljen för sina profver af mjöl, öl och sprit. Af omsorg
för sina arbetare, hvilka han alltid med kärlek omfattat och hvilkas
djupa tillgifvcnhet därför blef hans belöning, hade han uppfört bostä
der med tillhörande trädgårdar, beräknade för 20 hushåll; sålänge ar
betarne voro i hans tjänst, egde de hyresfritt bebo desamma. Många
af hans arbetare voro svenskar, och några af dem hade varit hos ho
nom, alltifrån det han blef sin egen herre. Han ansåg sina landsmän
vara de mest pålitliga af alla och berömde särskilt deras skarpa blick
och användbarhet i olika yrken. Sitt intresse för ungdomens framtid
visade han genom att uppföra ett skolhus för 50 barn jämte boställe
för läraren; till dess underhåll anslog han en fond af 500 pund ster
ling. Den Luterska församlingen, som länge, ehuru förgäfves, sträf
vat att få en kyrka till stånd i stadens närhet, hade hans kraftiga in
gripande att tacka för att planen slutligen förverkligades. Grundste
nen lades af honom själf i slutet af år 1859, men byggnaden var vid
hans afresa ännu icke fullbordad.
Hans anstalter för afresan voro nu färdiga. Med djup rörelse
tog lian afsked af det väna Mariedal, där han framlefvat nära 40 år af en
arbetsam och lycklig lefnad. Det hade sott hans första ihärdiga sträf
vanden att bana sig väg i lifvet, det hade bevittnat hans växande väl
måga och i jämbrädd därmed förskönats. Ovisst var om han någon
sin mera skulle återse det. Han anade själf, att det icke skulle ske,
och fick äfven rätt i sina aningar. Hvad det under hans verksamma
hand blifvit, visar hans egen uppgift, att egendomen, som vid hans
tillträde knapt var värd ett par tusen pund, nu säkerligen kunde upp
skattas till 50,000 pund. Ett kärt och aktadt minne lemnade han
öfverallt efter sig. Af sin första hustrus slägt hade han efterhand hos
sig uppfostrat sex medlemmar. En af dem Maria Dcncckcr blef gift med
hans förut omtalade systerson, Oscar Hedclius, som ständigt varit mor
broderns stöd och under hans resor förestått affärerna. Hvad han
för kolonin uträttat både kändes och erkändes på många håll. Den
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
