Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
slut inträffade dock ett så betydligt ras, att schaktet gjordes odugligt,
och då sänktes omedelbart därefter ett nytt schakt, ”Jean Molin”, på
endast 117 fots afstånd från det förra.
Genom detta schakt bröts en annan, något djupare liggande kol
flöts, skild från den förra af endast 4 å 5 fot lerartade, eldfasta lager.
Arbetet fortsattes till 1869, under hvilken tid vunnos 75,960 kub.-fot
stenkol, hvarefter allt grufvcarbetc hvilade till slutet af 1872, då fältet,
omfattande en areal af ungefär 4,000 tunnland, öfvertogs af det nu
varande bolaget *).
Gamla grufvan blef nu urpumpad och ånyo bearbetad; ett nytt
schakt (schakt n:r II) och en sluttande dagort anlades inom en ännu
ej utbruten del af grufvan, arbetarebostäder samt andra byggnader upp
fördes, och byggandet af en 11,000 fot lång järnbana för hästkraft, från
grufvan till Landskrona—Eslöfsbanan, påbörjades. Man beslöt sig för,
att från det nya schaktet samtidigt utbryta båda de flötser, som be
arbetats vid hvardera af dc gamla schakten; därvid fordrades emeller
tid, att de mellan båda flötserna samt närmast öfver och under liggande
ler- och skiffer-lagren äfven lösbrötos och till största delen aflägsnades
ur grufvan, hvilket gaf anledning till att söka göra sig dem nyttiga.
Därå anstälda analyser och profbränningar **) utvisade också att flera
af dessa ega särdeles utmärkta egenskaper, såsom material för tillverk
ning af eldfast sten m. ra.
Enär det således kunde förmodas, att tillverkning på stället af eld
fast tegel m. m. skulle komma att tillskynda bolaget en större vinst
än om lerorna endast i rätt tillstånd försåldes, beslöts anläggandet af
ett tegelverk, sedan därför erforderliga pcnningcmcdcl anskaffats genom
försäljning af ett antal reserverade aktier.
Åtskilliga ugnar uppfördes och maskiner inköptes, men dc dispo
nibla penningctillgångarne voro redan uttömda innan det tillämnade
verket hunnit sin fullbordan, och det uppstod därför i början af år 1875
fråga om, att bolaget skulle upplösas och ett nytt, på teckning af pre
ference-aktier grundadt bolag bildas. Emellertid kom en sådan ny
bildning icke till stånd, utan bolaget upptog i stället ett förlagslån,
stort 75,000 kronor, som användes till fabriksanläggningens fullbordande
och borrningars utförande. Genom dessa senare uppdagades förekomsten
af kol och särdeles värdefulla eldfasta lerlager under do inom fältet
redan bearbetade flötserna.
För att kunna tillgodogöra dessa lager, och enär de frän de redan
befintliga schakten åtkomliga delarne af ”gamla grufvan” snart voro
utbrutna, börjades i November 1875 och fullbordades på några få må
nader afsänkningen af ”schaktet n:r II” till 30 fots djup under gamla
*) Dc föregående arbetena hade nämligen blifvit utförda af f. d. ”Nya Skånska
stenkolsbolaget’’.
**) Yerkstälda af herr Å. JF. Crunquist.
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
