Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vigtprocent.
NORDISK TIDSKRIFT.
9. Stenkol mr 1 (”Ångkol”) från schakt n:r 6 vid Billesholm (flöts a);
generalprof från 300 skålpund 0,6.
10. » ”Småkol n:r 1” från schakt n:r 6 vid Billesholm (flöts a):
generalprof från 300 skålpund 16,3.
11. » ”Fyrkol n;r 2” från schakt n:r 6 vid Billesholm (flöts a);
generalprof från 300 skålpund 16,5.
12. » från schaktet Kapten Berg vid Billesholm (flöts b) (de egent
liga glanskolen utvalda 1,48.
13. » n:r 1 från öfre flötsen (flöts A) i Bjufs schakt, sådana de
säljas under namn af ”prima ångkol” (H 1) ..." 3,75.
14. » från nedre flötsen (flöts B) i Bjufs schakt, sådana de säljas
under namn af ”prima ångkol” (i?1) 14,93.
15. » från flötsen B i Bjufs schakt; genomsnittsprof af hela
flötsen, således trol. den askrika skiffern medtagen 15,0.
16. » från öfre flötsen i Skromberga grufva, sådana de säljas un
der namn af ”harpade fyrkol”, generalprof af c;a 50
kubikfot 13,4.
17. » från undre flötsen i Skromberga grufva, sådana de säljas
under namn af ”harpade ångkol”, generalprof af c:a
100 kubikfot 6,1.
Af förestående analyser *) synes, att askhalten hos de bättre sor
terna kol (”kol n:r 1”, ”Ångkol”) vexlar mellan 0,7 8 (de bästa styckena
utvalda) och 6,6 procent af kolens vigt, samt hos öfriga sorter mellan
8,9 och 16,5 procent. Och vid jämförelse med utländska stenkol finner
man, att vi, hvad askhalten beträffar, icke behöfva synnerligen mycket
skämmas öfver våra skånska kol. Enligt uppgift i Muspratt’s ”Che
mie in Anwendung auf Kiinste und Gewerbe” innehålla nämligen;
• Procent aska.
36 olika kolprof från Wales mellan 1,25 och 14,72, medeltal 4,91.
28 » » » Lancashire » 1,0 9 » 11,04, » 4,88.
8 » » » Scotland » 1,25 » 10,70, » 4,03.
18 » » » Newcastle » 0,20 » 9,12, » 3,77.
7 « » » Derbyshire » 1,2 3 » 4,65, » 2,65.
48 » » » Preussen » 1,45 » 14,05, » 5,41.
20 » Plannovcranska och Vestfaliska kol » 5,50 » 18,60, » 10,77.
1 prof af stenkol från Hartlepool, sådana de år 1875 an
vändes vid Kallinge bruk i Sverige, innehåller 5,50**).
prof af ”Best South Yorkshire Hard Steam Coal”, så
dana de säljas i Stockholm 6,41 **).
Att för öfrigt en hög askhalt hos en kolsort icke nödvändigt
omöjliggör dennas användning, bevisas däraf, att vid Höganäs ute
slutande kol n:r 2, med omkring 20 proc. askhalt, användes som bränsle
under ångmaskinspannorna, och att Bjufs sämsta och billigaste kolsort
(i?4) ur nedre flötsen, bestående af ”småkol, stybb, bergflis, oskiljbar
lera m. m.” samt hållande 32,9 proc. aska, vid profeldning under ång-
*) Dessa äro utförda: n:ris I—B af författaren, å Geologiska Byråns laboratorium,
n:ris 9, 10, 11, 16 ocb 17 af hr. A. IF. Cronqmst, n:r 12 af prof. C. W. Blomstrand
samt n:ris 13, 14 och 15 å Bergskolans laboratorium af hrr. A. Tamm och P
. Östberg.
**) Enligt analys af A. W. Cronquist.
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
