Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Åkerman, Richard: Om den svenska järnhandteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN SVENSKA JÄRNHANDTERINGEN.
järn än det förbrukar, så eger dock alt fortfarande det bedröfliga för
hållandet rum att vi från utlandet införa vida mera färdiga järn- och
ståleffekter, maskiner och redskap, än vi dit utföra.*) En mycket
stor svårighet med dylika manufakturverks anläggande här är emeller
tid att flere saker, om de skola blifva nog billiga för att utan tull
skydd kunna täfla med de utländska, borde framställas i större skala,
än den här varande afsättningen åtminstone i början medgifver. En
mycket naturlig marknad för svensk järn- och stålmanufaktur borde
vidare det närbelägna Ryssland blifva, men en sådan torde svårligen
komma att öppnas, förr än man åstadkommit vida tätare, hastigare
och billigare förbindelser de båda länderna emellan; för närvarande
lärer det för vår industri sorgliga förhållandet ega rum, att frakterna
till Moskwa äro billigare från Lybcck och t. o. m. från London, än
från det så mycket närhclägnarc Stockholm.
Landets manufakturering eller vidare bearbetning af järn och stal
har visserligen efter hand ökats, men förhållandet mellan införsel och
utförsel af dylika saker har icke desto mindre oupphörligen försäm
rats, och framför alt utvisar spiktillverkningen hedröfliga siffror, ty
under det att vår spikutförsel förut varit mångfaldiga gånger större
än motsvarande införsel, så har den sist nämnda under senare år så
väsentligt ökats, att hit nu införes mera spik än som härifrån utföres.
Tydligt tyckes emellertid vara, att den enda utväg för den svenska
järnhandteringens vidare förkofran, som utan tulluedsättningar i andra
309
*)
Till Sverige in-
fördes
Järnvägsskenor
Plåt
Spik
Järn- och stål-
tråd
Förtennadt
järnbläck
Redskap, maski-
ner och rörlig
järnvägsmate-
riel
Från Sverige
utfördes
Plåt
Spik
Järn- och stål-
tråd
Redskap,’maski-
ner och rörlig
järnvägsmate-
ricl
Af järnvägssl
ringaste mån näm
1860. 1870. 1873. 1874. 1875. 1876. 1877.
Centner.
9,369
2,869
676
4,627
112,072
33,360
121
1,539
12,387
1,141,623
97,678
9,055
10,046
27,172
1,398,630
59,621
15,028
5,183
17,665
1,290,201
74,937
20,341
5,837
22,367
768,458
51,567
27,178
8,237
31,361
?
?
?
?
?
Kronor.
2,383,8’!3 3,484,771 13,742,597 17,832,662 15,841,912 13,547,425 9,100,000
Centner.
14,863
27,868
636
15,764
18,006
1,388
19,248
77,767
12,413
19,665
32,327
20,775
18,464
27,484
20,179
30,082
27,167
7,997
22,000
27,000
?
Kronor.
186,465 882,3601 l,138,30o| 1,788,578| 1,344,707) 1,236,053) 1,200,000
ccnor och förtcnnadt järnbläck har Sverige hittills ej haft någon i
nvärd utförsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
