Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Åkerman, Richard: Om den svenska järnhandteringen - Järnmalmerna - Tackjärnstillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tackjärnstillverkningen.
OM UEN SVENSKA JÄ RN HÅNDTERINGEN.
provins, som de numera tillgodogöras. Enär de i allmänhet hålla
några tiondels procent fosfor, så användas de egentligen endast till
framställande af gjutjärn och något puddeljärn.
Sjömalraerna, som alt efter sitt utseende kallas krut-, perl-,
penning-, kakmalm o. s. v. bilda ända till 2,5 fot tjocka lager och
förekomma i synnerhet på vassrika ställen ett stycke från sjöarnes
stränder. De upptagas med tillhjälp af långskaftade rakor och såll af
järn, sedan sjöarne om vintrarne blifvit isbelagda, och de återbildas
efter hand, så att på samma ställe, där den för tillfället befintliga
malmen ett år borttages, kan om några tiotal år ett nytt lika mäktigt
malmlager åter förefinnas. Denna af vintrarnes beskaffenhet väsent
ligt beroende malmfångst är emellertid aldrig af någon egentlig be
tydenhet.
Är 1876 upptogos endast 211,788 ctr sjö- och myrmalmer, alt i
Småland.
Ännu under 1830-talet fans i Jämtlands län en ”blästra” eller
”källing” i gång, men sedan denna tid har, om några tillfälliga försök
undantagas, smidigt järn i Sverige icke blifvit omedelbart framstäldt
af malm, utan järnmalmerna blifva i masugnar först omvandlade till
tackjärn.
Det vanliga i gamla dagar var, att masugnarne hade vid pass 30
fots höjd och blott en forma; men under de senare årtiondena hafva de
ojämförligt flesta blifvit påbygda samt försedda med 2 till 4 formor,
och alla nybyggda masugnar hafva erhållit 40 till 55 fots höjd. Mas
ugnarnes höjd varierar därför för närvarande emellan 30 och 55 fot,
deras bukvidd mellan 7 och 10,5 fot, deras rymlighet emellan 900 och
3,500 kub.-fot.
Kolåtgången för centner tackjärn växlar emellan 1,3 och något
öfver 2 tunnor; men i masugnar, som använda den särdeles fattiga
och titanrika malmen från Smålands Tabärg, kan den stundom t. o. m.
stiga till 4 tunnor för ctr. Den vanligaste kolåtgången är 1,6 till 1,7
tunna för centner. Om man frånser de ovanliga förhållanden, hvar
under de masugnar arbeta, som tillgodogöra den förut omnämnda
Tabärgsraalmen, så lemna beskickningarna, malm och kalk tillsamman,
i allmänhet från 35 till några och 50 procent tackjärn, och för en
tunna kol uppsättes från 1 till 1,7 centner gods. I de minsta mas
ugnarnc framställas i veckan 700 till 1,500 ctr tackjärn, i de medel
stora 1,500 till 2,000 ctr och i de största 2,000 till inemot 3,000 centner.
Masugnsslaggen användes ganska allmänt såsom byggnadsmaterial,
och den blir för detta ändamål utgjuten i tackjärnsformar. Mycket
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
