Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6 - Literaturöfversikt - Nyblom, C. R.: Runebergs öfversättare (Eirikr Magnússon och Max Vogel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dandie thee up and down, and gentle lull the,
Mins du hjertat, som sökte dig?
LITERATURÖFVERSIKT.
Har den engelska öfversättningen att kärapa med stora svårigheter vid
återgifvandet af de många kvinliga rimmen, så finnes äfven en annan krets af
dikter, som erbjuda betänkligheter i öfversättningen och i formelt afseende
lemna något öfrigt att önska, nämligen de metriska, d. v. s. de, som följa
den antika verskonstens schemata. Dessa äro ”Flickans klagan”, ”Oron”, ”Till
Frigga”, ”Den väntande”, ”Resa från Abo’, ”Den tillfrisknande” och ”Vagg
sång för mitt hjerta”. Om dem alla gäller, hvad man äfven kan säga ora
Longfellows hexameter, att takten förefaller mycket osäkrare än i tyskan och
svenskan, emedan den ej rätt harmonierar med engelskans föga plastiska karak
ter. En oeh annan vers vittnar äfven om, att schemat ej varit fullt fast för
efterbildarnes öra, såsom i andra strofens andra vers af ”Flickans klagan”, där
det heter i en sapphisk strof:
Föra,; sakta vyssjande, fram och åter,
men i öfversättningen:
der således de första takternas w - blifvit ändradt till
—w. Minst lyckad är i sådant hänseende Runebergs präk
tiga ode ”Till Oron”, hvars alkaiska prakt icke fått motsvarighet i den nya
formen. Det samma är i mer eller mindre mon förhållandet medn de följande
tvänne sångerna af samma art, ”Den väntande” och ”Resan från Abo”, i hvil
ken senare takten är svår att skönja och schemat icke vidhålles. Bäst är den
sista, ”Vaggsång för mitt hjerta”, som noga återgifver det vackra innehållet
och äfven i formen är trogen, om man undantager en enda vers, nämligen
den andra i åttonde strofen, där orden
återgifves med
Mind’st the heart that sought for thee?
som är en stafvelse för kort.
Utom de vent lyriska dikterna’ finnas i den engelska tolkningen äfven
Idyll och epigram öfversatta. Här ha verserna nästan oupphörligt kvinliga
slut, men dä de icke äro rimmade, är saken lättare att utföra, ehuru de oupp-
Intet öga märker faran,
Ingen tunga binds af den,
Och åt löjet skattar skaran
Tusen yra offer än.
”Tänk, om någon skulle höra
Yåra lekar och vårt glam!”
”Tänk, om bäcken hade öra!”
Svarar gossen och står fram.
"Han skall fångas, han skall jagas!”
Och han jagas, förr’n lian rymt.
”Han skall bindas, han skall agas!”
Och han binds och agas grymt.
Gissa, hvaraf bojan gjordes?
Bojan gjord af blommor var.
Gissa, hvari straffet spordes?
I en kyss af en och hvar.
No one’s eye sees augth the atterm.
No one’s wanton tongue is bound;
But to mirth the damsels scatter
Thousand giddy gifts around.
”Fancy but, if some one hears now
All oar fun and merry shout!”
”Fancy, if the hedge had ears now!”
Cries the youth, and boundeth out.
Him to chase and catch we hasten!
He is soon no longer free.
Him we bind and him we chasten,
Bound and chasteued hard is he.
Guess, what were his fetters wrought of?
All of roses linked and wound.
Guess, what punishraent they thought
of?
’Twas to kiss the giris all round.
597
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
