Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Braune, F.: Lunds Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDENS UNIVERSITET UNDER DE SISTA FEMTIO AREN.
derande ungdomen tillfälle att känna sig och uppträda såsom en stu
dentkår, fanns då ännu icke. Först år 1830 bildades efter universi
tetslärares initiativ den ”Akademiska Föreningen”, hvilken var ämnad
att utgöra den hittills saknade förbindelseleden såväl emellan de en
skilda landskapsföreningarna som ock emellan universitetets lärare
och dess lärjungar. Redan samma år hade den nya institutionen
skaffat sig en egen lokal, som likväl snart befaus vara för sitt ända
mål alt för inskränkt, men först ett par decennier senare utbyttes
emot Föreningens nya storartade bygnad.
Huru flyktig och knapphändig vår återblick på en äldre periods
universitetsförhållanden än måst blifva, torde den dock hafva nogsamt
ådagalagt icke allenast, huru ogynnsamma de materiela vilkor voro,
under hvilka högskolan för femtio år sedan hade att fullgöra sitt
maktpåliggande arbete, utan äfven i hvilken väsentlig mån lärover
kets yttre utrustning sedan dess blifvit förbättrad. Bland dera, som
år 1827 verkade såsom lärare vid universitetet, har oaktadt alla de
antydda svårigheterna mången likväl på ett förtjänstfullt, en och an
nan på ett lysande sätt arbetat i högskolans och vetenskapens tjänst,
och åt några har den välförtjänta hugnaden varit beskärd att få fort
sätta denna sin verksamhet ännu under ett för lärdomens idrotter
lyckosammare och ljusare tidskifte*). Må den framtid, som först äger
rätt att pröfva och bedöma, huru universitetet under närvarande gyn
sammarc förhållanden arbetat på förverkligandet af sin uppgift, kunna
afgifva det vittnesbörd, att den nu lefvande generationen af lärare
och lärjungar icke blott värdigt trädt i sina föregångares spår, utan
ock, understödd af bättre materiela hjälpmedel, kunnat verka och ut
rätta mera, till heder för lärosätet och till sann vinning för veten
skapen och fäderneslandet!
*) Endast fyra af de vicT universitetet under nämnda år anstälde lärare lefva ännu,
när detta nedskrifves, men hafva alla för längre eller kortare tid sedan lemnat sin under
visningsverksamhet. De äro C. J. Schlyter, Sven Nilsson, A. Kahl och A. W. Ekelund.
Den fräjdade åldringen Elias Fries, hvilken först såsom student och sedan såsom lärare
tillhörde Lunds universitet från 1811 till 1834, då han förflyttades till Upsala, härför
mindre än ett Ar sedan lemnat de lefvandes antal.
729
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
