Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Literaturöfversikt - Linné-literatur - —s: Fries, Elias och Th. M.: Carl von Linnés anteckningar öfver Nemesis Divina - Andresen, Albert: Den Tekniske Forening i København og den Tekniske Forenings Tidsskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jord kan ej hjelpa, ej råda». Egendomligt är dock å andra sidan, att till
exempel stöld ej räknas af Linné till de förbrytelser, som åtföljas af Nemesis,
men detta är troligen af det skälet, att dithörande brott äro af sådan
beskaffenhet, att den skedda skadan kan ersättas. I sammanhang med denna
uppfattning af Nemesis divina må äfven framhållas Linnés åsikt om ödet. Enligt
denna har människan väl frihet att göra hvad hon vill, men om denna
missbrukas och de brott, som däraf följa, ej straffas af jordisk domare, utan den
förorättade appellerar till Gud, så fogar han så, att den brottslige drabbas
af ett oundvikligt öde. Detta är således Guds dom.
Otacksamhet mot föräldrar och välgörare höra, som nämndt är, till de
missgärningar, hvilka följas af straff, och härpå anföras åtskilliga exempel.
Hit kunna äfven hänföras berättelserna om dem, hvilka inlåtit sig i
stämplingar för att störta sina medmänniskor och som sedan i sin ordning störtas
af andra. Frihetstidens ränkfulla och af partihat utmärkta period lemnade ett
rikt tillfälle till iakttagelser i detta afseende, och de skildringar Linné
meddelat från denna tid, då olika politiska åsikter äfven splittrade akademiska
konsistoriet i Upsala, äro särdeles betecknande. Troligen var det af glädje
öfver upphörandet af dessa oredor, som han efter 1772 års statshvälfning
alltid kallar Gustaf den Tredje den Vise.
Som bevis för att mord drabbas af Nemesis anföras många exempel och
bland de mest egendomliga och upprörande i detta afseende är berättelsen
om den ogärning, hvari presten Florin och studenten Peldan voro delaktige
och hvarför ej mindre än sex personer afrättades år 1722. Af åtskilliga
anförda exempel visar sig, att Linnés samtid utmärkte sig för vildt sinnelag
och en hög grad af öfverdådighet, möjligen en kvarlefva sedan de stora
krigens tider.
De allra flesta berättelserna gå ut på att skildra en straffande
vedergällning men knapt mer än en däraf afser en belönande. I anteckningarnas
syftemål ligger troligen förklaringsgrunden härför.
Detta arbete lemnar ett i hög grad intresseväckande och upplysande
bidrag till kännedomen af Linnés personlighet och religiösa åsikter, och
förläggaren (Lundeqvistska bokhandeln i Upsala) har också dragit försorg om
att detsamma framträdt i en prydlig typografisk utstyrsel.
—s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
