Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PERtODINUELNtNGEN INOM DEN SVÉNSKA LMEIIATDRHIÖfÖRtEN.
föresväfvar skalden. Men då den engelske, under känslan af att vara
medborgare i ett fritt land, framställer först Greklands och Romas
öden samt sist Englands, fosterlandets, inskränker sig den svenske,
dock äfven han fyld af samma känsla, att teckna Sveriges historia i
de två första sångerna af sin dikt, hvilka äro bildade efter fjerde
sången i den engelska dikten, där Thomson för öfrigt låter gudinnan
utbrista i en tirad, som mycket väl kan tänkas ha inspirerat Dalin
till hans arbete, och som talar om svenskarnes ”manly race”, såsom den
där ännu i norden uppehåller frihetens sak (”still sustaiu my causc”).
Afven till Dalins berömda skildring af friheten saknas hos Thomson
ej anledning, hvaremot den ståtliga teckningen af underjorden och
dess furste påminner om Milton. Men att denna böjelse för upplys
ningstidehvarfvets engelska literatur icke blott tillhörde den man, som
annars gifvit sitt namn åt tidehvarfvet, bevisas däraf, att så många
följde det af honom gifna uppslaget, hvarvid vi främst framhålla den
af Olof Celsius och Anders Hesselius utsdfna moraliska veckoskriften
O
”Thet svenska Nitet”, samt den stora skara af liknande skrifter, som
följde Argus i spåren; därnäst de af Odel och flere författare efter
Dalins föredöme skrifna allegoriskt politiska sagorna och Mörks mo
raliserande romaner samt slutligen öfversättuingarna från Pope och
Swift af kända och okända skriftställare. Afven Olof Rudbecks lustiga
rimmerier och framför alt Wallenbergs mustiga humor i ”Min son på
Galej an” sticka skarpt af mot tidens jämnstrukna klassicitet och på
minna om inflytande från något mera lefnadsfriskt håll. Lägga vi
härtill de politiska poemen och den politiska lyftningen i både vers
och prosa, den lifliga växelverkan med Danmarks vitterhet genom
Holberg, af hvilkens komedier omkring 10 öfversattes under denna
period, samt den ifver, hvarmed svenska språkets rykt och ans om
fattades af framstående ifrare och vetenskapsmän, såsom Sahlstedt och
Ihre, så hafva vi nämnt de främsta af de kännetecken, som tillhöra
denna märkliga period af den svenska vittra odlingens historia, och
som måste göra den till ett särskildt skede, benämdt frihetstidens.
Särskilt torde märkas, att denna tids mest tongifvande vittra person
ligheter, Dalin, fru Nordenfiycht, Karl Gustaf Tcssin, få sin lefnad
och sin verksamhet kringskrifna af den sålunda begränsade tidrymden.
Att den därpå följande gustavianska perioden fått sitt namn efter
Gustaf 111, är helt naturligt, då denne konung både i politiskt och
i literärt hänseende gifvit den sin stämpel. Att den i det senare
hänseendet är psevdoklassisk, är redan nämdt, och dess ideal är, åt
minstone under dess höjdpunkt, rent franskt. Gustaf 111 är själf rörel
sens medelpunkt och skriftställarnes föredöme såsom vitterlekare,
särskilt med de två arter af literatur och konst, som dels infördes,
dels i förfinad och förbättrad form beskyddades eller öfvades af kon
ungen, nämligen operan eller dramat. För öfrigt är Kellgren utan
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
