Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. T. O.
NORDISK TIDSKRIFT.
Ibland häftets öfriga uppsatser märkas tvänne biografier, den ena, förfat
tad af Rabhe, öfver den finske häfdaforskaren och patrioten Daniel Juslenius,
hvilken slutade såsom biskop i Skara (f 1752), den andra af Ebngren öfver
den flitige historikern Joh. Billmark, som var född i Vestergötland, men stu
derade i Abo och gjorde Finland till sitt andra fädernesland (f 1801). Hr
E. G. Palmen har meddelat tvänne riksdagshandlingar från Frihetstiden, den
ena från 1747, den andra från 1756, båda innehållande intressanta upplys
ningar om Finlands tillstånd under nämda tid. Det förra af dessa aktstyc
ken är ett utlåtande rörande Finlands »upprättelse och förkofring» af den härför
särskildt förordnade deputationen; det är författadt af Serenius, hvilken med
sin vanliga vältalighet och varma nitälskan tager till ordet för det så ofta
hårdt pröfvade Finland, som »snart 700 år lydt under Sveriges krona, men
aldrig varit ännu 25 år å rad i fred, utan har ofta tre gånger i en mansål
der blifvit härjadt och utplundradt, men ändå straxt derefter såsom en oroad
bistock satt sitt bo igen och samkat honung för Sveriges inbyggare; alla
Sveriges stygn af dess svåraste fiende äro gångne genom Finlands hjerta,
oeh det oaktadt är det ändå den starkaste täflare med alla Sveriges landska
per om prisen af en oförkränkt trohet och ståndaktighet under svenska kro
nan.» Samme förf. har äfven meddelat »anteckningar ur inrikes rådsproto
kollen om finske tjenstemäns tillsättande på 1740-talet.» Eabbe har i detta
liksom föregående häften meddelat historisk-statistiska beräkningar. För öf
rigt innehåller häftet åtskilliga mindre uppsatser af mer specielt och lokalt
intresse, af Ebngren, Ignatius, Salenius, Aspelin, Boelnn m. fl., äfvensom nå
gra meddelanden på finska språket af Koskinen, J. Krohn, J. Castrén m. fl.
Häftet åtföljes af en tafla, som meddelar afbildningar af Finlands, Nylands
och Tavastlands äldsta sigill, hemtade från det i Eewal 1875 gjorda doku
mentsfyndet.
Detta är, som man finner, en lofvande början af historiska samfundets
verksamhet. Vi önska samfundet lycka till god fortsättning; måtte samfun
det röna framgång i sitt sträfvande att förena till samverkan den finska hi
storieforskningens vänner och idkare, och måtte det äfven i sin mon bidraga
till en närmare samverkan emellan Finlands och Sveriges historieforskare!
Götiska förbundet och dess hufyudmän. Fosterländska teckningar af RUDOLF
HJERNE. I. Götiska förbundet. Erik Gustaf Geijer. Sthlm 1878.
Den nya samlingen af Esaias Tegnérs eftcrlemnadc skrifter innehåller
äfven brcf till Jakob Adlerbeth, det götiska förbundets egentlige stiftare.
De förvaras jämte götiska förbundets handlingar och Adlerbeths Öfriga bref
växling med förbundsbröderna i Kongl. vitterhets-, historie- och antiqvitets
akaderaiens arkiv. Om denna samling anmärker de Tcgnérska brefvens ut
gifvare, doktor Elof Tegnér, att den ”erbjuder i sin helhet ett rikt och ej
ännu begagnadt material ej blott till historien om detta vittra förbund, som
en gång utöfvat ett vigtigt inflytande på den fosterländska odlingen, utan
kastar äfven ljus öfver en af de vigtigaste perioderna af Sveriges literatur
historia och öfver förbundets och dess medlemmars ställning till de partier
inom literaturen, som vid denna tid stridde om väldet.” Herr 11. Hjärne
är den förste, som offentliggjort en teckning af det götiska förbundet, huf
vudsakligcn stödd på denna manuskript-samling. Den första delen af 11.
Hjärnes fosterländska teckningar, som utkom mot slutet af förra året, har
länge varit förebådad. Den ena hälften, som innehåller teckningen af Erik
360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
