Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
och slrömgrening, hvilken insikt kan sägas vara grundläggande för elevens
vidare förkofran i telegrafiskt vetande.
I de nästföljande tvänne kapitlen, behandlande motständsrnätningar och
linieundersökningar, igenkänna vi någorlunda den gamla upplagan, ehuru
ämnet nu är utförligare och mera skeraatiskt framstäldt. Det senare kapitlet
är tillökadt med formler och tabeller för bestämmande af motståndets för
ändring med temperaturen hos de inom telegrafin vanligen förekommande
metalliska ledarnc. Då man vet, att motståndet hos vanlig linietråd under
cu varm sommardag kan uppgå ända till 30 % mera, än hvad samma tråd
gör under en frisk vinterdag, inser man ock lätt den stora vigten af, att vid
bestämmande af liniefels läge taga hänsyn till den för tillfället rådande tem
peraturen.
I kapitlet om linieundersökning är i § 68 infördt ett nytt slag af mät
ning, nämligen för bestämmande af öfverledningen emellan parallelt löpande
linier, hvilken mätning benämnes raellanledningsmätning. Yi erkänna, att den
nya undersökningen är fullt påkallad oeh verkligen af nöden, särdeles när
endera af de bägge linierna är försedd med apparater af känsligare konstruk
tion; men, ehuru vi måste stanna i tacksamhetsskuld hos författaren, som
först bragt ämnet före, kunna vi dock ej erkänna, att metoden är till fyllest,
eller den funna mellanledningsexponenten tillförlitlig. Om man nämligen
enligt författarens anvisning uppmäter tvänne linier, som emellan begynnelse
och slutpunkterna gå olika vägar och emellan hvilka sålunda någon öfvcrled
ning icke gärna kan tänkas, inträffar lätt, att man i följd af den dåliga
isolationen får en mellanledningsexponent, som låter förstå att tämligen be
tydlig öfverledning borde ega rum emellan de i fråga varande linierna. Vid
bestämmande af mellanled ningen bör ledningen till jorden tagas med i
räkningen, hvilket författaren icke gjort. En liten mellanledningsexponent,
tagen enligt § 68 i Läroboken, skulle betyda att emellan linierna finnes be
tydlig öfverledning; men det kan betyda, att bägge linierna äro dåligt isole
rade, samt att mellanledningen helt och hållet neutraliseras af den afdelning
livarmed linierna äro behäftade.
Ett kapitel inom telegrafin, som hittills i vårt land rönt endast föga
uppmärksamhet, har författaren i nu föreliggande lärobok egnat en ganska
utförlig och pä nyare, riktigare åskådningssätt grundad behandling. De med
den galvaniska elektricitetens framströmning genom ledare åtföljande elektro
statistiska fenomenen hafva visserligen länge varit studerade, ocb man har
sökt att, så godt sig göra låtit, förklara dem enligt den Syraracrska teorin
om tvänne olika slag af elektriskt fluidum. Dessa försök hafva dock städse
varit otillfredsställande och konstlade; och åtskilliga Engelska läroböcker hafva
måst öfvergå till antagande af ett elektriskt fluidum, för att kunna nöjaktigt
förklara laddningsfenomenen. Men oss veterligt är det först i denna lärobok,
som den af Professor Edlund utarbetade läran om endast ett elektriskt ämne
blifvit följdriktigt tillämpad inom telegrafin, såväl på laddningsförhållanden i
allmänhet, som vid beskrifning af de statiska fenomen, som uppträda vid
dubbeltelegrafering, snabbtelegrafering, ra. m. Ensamt den omständighet,
att alla företeelser härigenom funnit en lika enkel, som naturlig förklaring,
bibringar läsaren den öfvertygelse, att detta betraktelsesätt är det riktiga.
Läroboken har ett stort försprång framför hufvudläroböckerna i Tyskland,
England och Frankrike i denna del; men författaren har tillika gjort sig till
godo hvad den utländska telegraf-litteraturen innehåller. Den efter Blavier’s
franska lärobok införda grafiska framställningen (ligg. 157—168) gifver på
ett mycket åskådligt sätt en klar bild af laddningens inflytande pä telegraf
skriften under olika tidsmoment och vid olika telegraferingsmetoder.
364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
