Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPSALA DOMKYRKAS RESTAI RATION.
går den förra vägen, och hvad borttages eller ändras då i den nu
varande kyrkan? Torn och taklist, hvilket äfven gillas af kritiken,
mursiraterna å tornen, hvilka åter behållas och utvecklas af motför
slaget, rosetten öfver västra portalen, som äfven Hyttas i detta förslag,
samt tornsträfvorna, hvilkas flyttning åt sidan ogillas af kritiken, som
däremot vill behålla de gamla, ehuru dessa sträfvor med den i mot
förslaget anbragta fialartade afslutningen ingalunda stå kvar såsom
”historiska vittnesbörd om sin tids formlära”.
Zettervall säger sig ej ha velat återgifva, hvad anläggaren ursprung
ligen tänkt sig, efter för handen varande rika och stilen angifvande
skulpturdetaljer, såsom i Nordfrankrikes kyrkor, utan det har blott
varit fråga om ett ”totaluttryck". Fönstren äro enkla som i koret,
sträfpelarnes fasadprydnad kan borttagas, och fialerna äro äfven enkla
med glesa krabbor, så att arkitekten häri anser sig ha gått en medel
väg, endast medelmåttigt sirande detaljerna enligt stilens fordringar.
Vidare har han tillagt stora tornspiror, gafvelrösten och småtorn på
tvärskeppets sträfvor, samt vattentak och takryttare, alt systematiskt
behandladt i samklang med det öfriga, således endast svagt påmin
nande om förebilden. Däremot anser Zettervall motförslaget i syn
nerhet i tornens anordning och i spirorna sakna stilhållning och lida
brist på sammanhang, så att de med sina många tillsatser passa föga
bättre än De Besches barockspiror från 1613. Därjämte finner han
sträfpelarc och sträfbågar misslyckade, då de förra äro afslutade utan
sammanhang med sträfbågarne och dessa senare uppsticka på midten
af taket, hvilket han finner vara ”ett anständigt resultat”. I det inre
’ O
äro skiljaktigheterna mindre, utom hvad beträffar murfälten, hvilka i
motförslaget fått blindnischer, medan Z. anser, att de böra målas, lika
som de förut varit målade, men dessa målningar skulle blott bestå i
enkla medeltidsbilder med dämpade färger. De anmärkningar, som
gjorts mot användandet af cement, möter Z. med det påståendet, att
detta är vår tids praktiska material, som enkom egnar sig för skarpt
framstående hörnorneringar. Hvad slutligen angår kostnadsförslagct,
anser han sig däri vara lika trovärdig som granskaren. Men med
tanken fäst på några af de anmärkningar, som för allmänheten måste
synas mer eller mindre berättigade, har konstnären dessutom visat det
stora och vackra tillmötesgåendet, att han bifogat ett raodifieradt för
slag, innehållande förenklingar, ”som beröfva det yttre den genuina
pregel”, han sökt gifva detta i det första förslaget, men minska kost
naden och därjämte äfven, åtminstone i anmälarens ögon, innehåller
åtskilliga förbättringar, som vi strax skola påpeka. Detta är det ena
af de i inledningen omnämnda nya förslagen, hvilket vi vilja kalla
Helgo Zcttervalls andra modifierade eller alternativa förslag, och af
hvilket här meddelas en afbildning. Detta förslag, som hittills för
vcrlden varit en hemlighet, men väl förtjänar att varda kändt, betin-
433
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
