Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
var Jens Bjelke, Rikets Kansler 1614—1659. Hans förmåga svarade
dock icke mot hans goda vilja och anspråk.
Väl fick han på en Herredag i Bergen år 1631 såvida understöd
af lagmännen, att desse anhöllo om en recess på hvad i norska lagen
fans mörkt och ”misligt”. Och denna anhållan ledde till nedsättande
af en kommission, hvilken dock, som det synes, blott yttrat sig om en
enda af lagmännens frågor, nämligen den om danska lagars använ
dande i Norge. I afseende därpå hade han tillstyrkt, att i saker, om
hvilka någon fullständig efterrätteise icke fans i norsk lag, dansk
måtte få tillämpas. Men på denna hemställan har Konungen icke, så
vidt man vet, svarat. Ofruktbara blefvo ock Bjelkes senare sträfvanden.
Och äfven Ståthållaren Gyldenlöwes, efter Bjelkes år 1660 inträffade
död, gjorda försök att få en själfständig norsk Lagkommission till
stånd, strandade på då varande norska ämbetsmäns ringa duglighet till
ett sådant verk.
Under dylika förhållanden utbildades norska rätten hufvudsakligen
genom en för Norge och Danmark gemensam, från Danmark utgående
lagstiftning. En sådan utbildning hade redan förut börjat, t. ex. genom
Fredrik H:s Sjörätt, Gårdsrätten af år 1562 och Aktenskapsordinansen
af 1582. Den fortsattes, efter det Kristian IV:s Lag utkommit, än
hastigare, icke minst genom Kristian TV;s stora Recess år 1643, hvars
tredje bok särskildt angick Norge, men hvars två första böcker äfven
där i många stycken tillämpades. Och särskildt gynsam för dansk
rätts inträngande i Norge var mängden af därstädes i domare- och
andra ämbeten anstälde danskar. Danska regeringen frikännes dock af
Hr Aubert från under denna tid drifven planmässig fordanskning af
norska rätten. Men år 1680 framträder däremot tanken på en sådan.
Och efter något vacklande gjorde den sig fullständigt gällande vid den
slutliga redaktionen af Kristian V:s norska Lag.
Bemälda år, då man i Köpenhamn var sysselsatt med hufvud
redaktionen af förslaget till Kristian Y:s danska lag, afläts, den 10
April, till danska Lagkommissionen ett kungligt bref med underrättelse,’
att, såsom Konungen funnit för godt att vid danska lagen låta annek
tera den norska, kommissionens ledamöter skulle, jämte följande norr
män, Kristian Stockfleth, Jens Rosenheim, Kristen Jensen och
Lauritz Kristensen, företaga sig norska lagen och konferera den med
de danska förslagen, så ock därhos med största ”sindighed” öfverväga,
huru sådant bäst och lämpligast kunde ske (?). Hr Aubert anser den här
framstälda planen varit, att en gemensam lagbok för bägge rikena
skulle gifvas, hvaruti de för Norge nödiga, särskilda stadganden kunnat
tilläggas, kanske på samma sätt, som tredje boken i Kristian IY:s
stora recess- De båda förstnämnde, genom det senare lagarbetet väl
kände, Norrmännen voro också den 16 April samma år tillstädes i
den danska kommissionen. Men det var icke blott första gången, utan
646
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
