Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORSKA OCH SVENSKA PRIVATRÄTTENS KÄLLOR.
sättas. Men denna kommission, i hvilken Stockfleth icke fans 1), lär
icke gjort något allvarligt försök att försvara de af den första norska
kommissionen föreslagna, vigtiga afvikelser från danska lagen, ehuru
man har den att tacka för det åtskilliga, för Norge icke passande,
af danska kommissionen föreslagna laghud uteslötos. Denna revision
underkastades än en dansk revision, som likväl i det hela lät de af
norska kommissionen förslagna afvikelser från danska lagen kvarstå.
Och därmed var i Juli 1687 utarbetandet slutadt af Kristian V:s
norska lag, hvars företal likväl är dagtecknadt den 15 näst förut
gångna April.
Herr Aubert upptager och besvarar på ett förtjenstfullt sätt frå
gorna om hvad i den sålunda tillkomna lagen var nytt, om lagbokens
källor i äldre norska och danska lagar, om bägge de af Kristian Y
utfärdade lagarnes, den norskas och den danskas, förhållande till
främmande rätt samt om deras värde, sedt från lagstiftningspolitisk
och från rent juridisk synpunkt.
Vi fortsätta våra jämförelser, och öfvergå därför till den svenska
lagreformen efter Lands- och Stadslagarnes tryckning till antagandet
af 1734 års Lag; en reform, hvars gång hlifvit väl tecknad af J. A.
Posse i hans Bidrag till svenska lagstiftningens historia från sintet af
sextonde århundradet till stadfästelsen af 1734 års lag.
Sveriges Stora Andar i förra hälften af sjuttonde århundradet
kände djupt behofvet af en omfattande lagreform. Karl IX:s försök
att åstadkomma en sådan är redan berättadt. Innan han förlorat
hoppet om dess framgång förklarade han, i sin stadfästelse af Kri
stoffers Landslag, denna icke gällande längre, än till dess han fått
tid att med Rikets Råd och andre gode män den samma jämte de
öfriga lagarne öfverse och förbättra samt med hela folkets samtycke
låta den sålunda öfversedda och förbättrade lagboken af trycket utgå.
Afven Gustaf Adolf, hvilken, såsom vi redan omtalat, åren 1614 och
1615 lyckats att i rättegångsväsendet införa en betydande förbättring,
ämnade visserligen icke därtill inskränka sin verksamhet för lagstift
ningen, och förklarade i stadfästelsen af Magnus Erikssons Stadslag,
att denna skulle gälla blott till dess han med vederbörandes sam
tycke låtit den samma öfverse och förbättra. Och Axel Oxenstjerna
skall, enligt M. G. De la Gardies berättelse, hafva yttrat, det han
”funnit lagens revision så högnödig, att han ofta önskat sig fri från
annan omsorg, för att kunna fullborda det ärendet”.
Under den efter den store Gustaf Adolfs död tillsatta förmyndare
styrelsen arbetade också år 1640 en, och år 1643 (samma år då Kri
stian IV:s stora Recess utfärdades) två lagkommissioner, hvilkas ut-
’) Han var under tiden Envoyé i Stockholm. Af hans till konungen i Danmark
sända bref äro utdrag och afskrifter tryckta i Fryxells Handlingar rörande Sveriges
historia, ur utrikes arkiver samlade och utgifna.
649
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
