Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
af de gamla lagarne och fyllande af däri förekommande luckor *).
Och nu ansåg den väl vara hög tid att vidtaga något steg för till
vägabringande af den utaf standerne äskade fullständiga lagrevisionen,
ett steg, hvilket väl ansågs mindre betänkligt vid annalkandet af den
tid, då konungen själf skulle öfvertaga riksstyrelsen. Och det steg
nu togs tyckes också varit allvarligen menadt. Den 27 Mars 1669
förordnades nämligen Stjernhöök och Berling, säkerligen de för ett
sådant arbete dugligaste män, som landet ägde, att öfverse lagen efter
det sätt riksens ständers beslut utvisade och de själfve efter bästa
förstånd pröfvade lämpligt. Ett är dock att härvid anmärka: Stjern
höök var 73 och Berling 65 år gammal. Den 21 Februari 1671 upp
manades de att så påskynda arbetet, att det kunde föreläggas näst
sammanträdande (1672 års) Ständer. Dessa Ständer blef likväl arbetet
icke förelagdt. Det var ej häller då fulländadt. Det som var färdigt
öfverlemnades blott till ett utskott; och i riksdagsbeslutet säges ej
något därom. Före den till den 15 Augusti 1675 sammankallade riks
dagens början hade Stjernhöök, den 25 Juni samma år, aflidit. Icke
häller till den riksdagen var det honom och den fyra år senare (1679)
aflidne Berling anförtrodda arbetet troligen färdigt. Men då, såsom
konungen yttrade, ett och annat till lagens revision hörande arbete
redan var uppsatt, hvilket stäuderne troligen den gången icke kunde
hinna genomgå, så föreslog han, att de måtte utnämna vissa personer
och till dem öfverlemna det gjorda arbetet att öfverses och fullkomnas,
så att det på näst följande riksdag ofelbart kunde vara färdigt att med
allas samtycke gillas och stadfästas. I öfverensstämmelse härmed af
fattades också riksdagsbeslutet. Och deputerade blefvo nu verkligen
utsedde. Den kraftfulle Johan Gyllenstjerna förordnades af Konungen
den 12 Oktober till deras ordförande med befallning att så påskynda
arbetet, att det samma enligt ständernes önskan kunde vara färdigt
till nästa Riksdag. Men kriget gaf Johan Gyllenstjerna annat att
göra. Och hvad som blifvit af Stjernhööks och Berlings ofta nämnda
arbete är åtminstone oss obekant. Vid 1678 och 1680 årens riksdagar
var visserligen ännu tal om lagrevisionen, dock utan någon påföljd.
Men sedan Karl XI år 1680 tagit det epokgörande steget att afskaffa
det flera århundraden gamla missbruket af Lagmans- och Häradshöf
dinge-ämbetenas förläning, sedan han i rikets nyvunna södra och
västra landskap fått svensk rätt införd, utfärdat ny Kyrkolag och
infört flera vigtiga, speciela lagreformer, bland hvilka här må nämnas
den, som skedde genom Testamentsordningen den 3 Juli 1686, väcktes
vid den sistnämnda år hållna riksdagen, af landtmarskalken Erik
Lindsköld frågan om lagrevisionen med den följd, att Riksens Ständer
J) Dit räkna vi icke Duellsplakatet den 23 December 1662 ocb Adeliga Gårds
rätten den 4 April 1671. Den sistnämnda blef snart undanrödd, ocb den förra blef
icke häller länge gällande. Däremot förtjena flera lagförklaringar uppmärksamhet.
652
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
