Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NUVARANDE FILOSOFIEN I FRANKRIKE.
intelligens och kärlek. Makten är Fadren, den genom makten alstrade
intelligensen Sonen ocli kärleken Anden. Skapelsen är de gudomliga
idéernas förverkligande utom Gud. Den är kvarken emanation eller
skapelse af intet, utan en participation. Gud frambringar alla väsen
ur sig eller ur substansen, men icke genom en nödvändig emanation,
utan genom fri viljeakt. I den skapade veriden har man att skilja
mellan ande ocb materia ; dock är materien intet positivt, utan endast
andens gräns; alt positivt i kropparna är därför ande. Men bvarje
skapad ande är såsom sådan begränsad; endast Gud är altså absolut
immateriel. I verlden uppenbara sig de tre gudomliga personerna
först i mer outvecklade, sedermera i ständigt rikare former, under
fortskridande från det enkla till det sammansatta. Denna treenigbets
lära påminner om kyrkofadren Augustinus; å andra sidan närmar sig
Lamenuais genom sitt upptagande af utvecklingens begrepp den Scbel
lingska naturfilosofien. Men något inflytande på filosofien i Frankrike
bar Lamennais icke utöfvat; bans system är ett isoleradt försök, som
icke vunnit några anhängare. I afseende på det praktiska anslöt han
sig till kommunismen och medverkade därigenom till den upplösning
af samhällets etiska grundvalar, som slutligen visade sina frukter i
den sorgligt ryktbara kommunen.
Af mycket större betydelse för den nyaste franska filosofien än de
båda förut nämde är Marie Frangois Maine de Bivan (f. 1766, d. 1824),
likasom ban ock vida mer närmade sig den förut herskande, från
Condillac utgångna riktningen, dock .att ban genom framhållande
af andens aktivitet sökte öfvervinna den sensualism, som var för denna
riktning utmärkande. En anknytningspunkt för detta sitt bemödande
fann han hos Condillac själf, hvilken i andra upplagan af sin »Traité
des sensations» hade uttalat den tanken, att medvetandet af de yttre
tingens realitet väsentligen är förmedladt genom uppfattningen af
deras motstånd mot våra lemmar, då vi vidröra dem. Till denna
tanke anslöt sig, föregången af Destutt de Tracy, Maine de Biran,
för att genom densamma grundlägga en mer spiritualistisk filosofi.
För detta ändamål framhöll ban skarpt åtskilnaden mellan sensationen,
sasom subjektets af yttre orsaker föranledda affektion, och perceptionen,
såsom uppfattningen af ett från jaget åtskildt objekt. Därjämte vi
sade ban genom en undersökning af de särskilda sinnenas funktioner,
huru bvarje perception är väsentligov. beroende af sinnesorganets rör
lighet. Känselintryckot, Ijusförniinmclsen o. s. v. äro såsom sådana
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
