Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. J. BOIIBLIUS.
naturligt den, att dessas idkare å sin sida föga bekymrade sig om filo
sofien. Under det att den eklektiska eller, såsom den äfven kallades,
spiritualistiska skolan från sin ståndpunkt, och med åberopande af äl
dre filosofers yttranden, fasthöll lärorna om Gud, frihet och odödlighet,
fullföljde naturvetenskaperna sin uppgift att undersöka de materiela
vilkoren för lifvet och för själfva tänkandet; och ju mindre dessas id
kare därvid leddes af grundlig filosofisk insigt, desto större måste hos
dem benägenheten blifva att sätta dessa materiela vilkor såsom till
varelsens väsen och det andliga såsom en blott produkt af materiens
krafter. Och sålunda vann den materialistiska riktningen, som en kort
tid syntes tillbakaträngd, på nytt en betydande förkofran. De åtgärder,
som i början af Napoleon lILs regering vidtogos för att hämma den
samma, verkade fastmer till dess befordran, dels genom den martyr
glans, hvilken dylika maktåtgärder vanligen utbreda öfver dem, som
däraf träffas, dels därigenom att de vore riktade icke blott mot mate
rialismen, utan mot filosofien i allmänhet. Följden häraf blef, såsom
vanligt är i sådana fall, att äfven allmänheten vande sig att anse ma
terialism och filosofi såsom liktydiga; och under det att de verklige
materialisterne genom mängdens bifall höllos skadeslösa för de obehag,
som träffade dem, fann sig däremot hvarje medlande riktning, hvarje
filosofi, som sökte fasthålla ett etiskt och religiöst innehåll, stäld lika
som mellan två eldar, lika misstänkt af det herskande partiet, som af
flertalet bland dem, som förde framåtskridandets talan. 1
Äfven under eklekticismens blomstringsperiod hade den sensua
listiska riktningen fortlefvat, framför alt inom S:t Simons och Fouriers
skolor. Claude Henri de S:t Simon (f. 1760, d. 1825) utgaf redan år
1803 »Lettres d’un habitant de Geneve», hvari han företog sig att gifva
utkast både till en ny religion och till en ny samhällslära. Enligt
denna skulle jordens styrelse hädanefter anförtros åt ett kollegium af
21 vetenskapsmän, valda af hela mänskligheten och med en matemati
ker till president. Hvarje tempel i den nya religionen skulle inne
hålla en mausolé till Newtons ära, och presterna skulle sysselsätta sig
med studium af tyngden, den enda lag, som beherskade verlden. Alla
vetenskaper borde enligt S:t Simon hänföras till två, nämligen astronomi
och fysiologi eller vetenskapen om den stora verlden och om den lilla
(människan). 1 senare skrifter vidtog S:t Simon åtskilliga förändringar
vid sin religions- och samhällslära, dock så, att både den groft mate-
1 P. Janet, »La philosophie frangaise contemporaine», s. 50.
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
