Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk Tidskrift. 1880. 18
DEN ESTETISKA REALISMEN 1 DANMARK.
som först varit unga och friska, sedan efter hand stelnat och utnötts,
till dess de slutligen, då det nya innehållet småningom satt sig, be
finnas alldeles otjänliga att utgöra omhölje för det nya lifvet. Så är
det öfveralt, så har det i alla tider varit, och i alla öfvergångsstadier
af samma art som det, i hvilket vi nu lefva, har mänskligheten vridit
sig under pånyttfödelsens smärta; ty att det är en pånyttfödelse, där
om hör väl ingen tveka, som tror och vet, att mänskligheten går
framåt, huru mörkt det än ibland kan se ut.
Det samma är förhållandet äfven på det estetiska området, inom
poesi och konst, och den sålunda uppkommande slitningen mellan in
nehåll och form eger där så mycket större betydelse, som konsten
med nödvändighet fordrar, så vidt möjligt är, motsvarighet mellan
dessa båda faktorer i konstverket. Men att en oupphörlig skiftning
där måste ega rum, är så myfcket naturligare, som poesi och konst, i
sin rätta mening fattade, icke äro tillfälliga alster af en mer eller
mindre nyckfull fantasi, utan omedelbara skapelser af en tid, som
i dem bättre än i något annat speglar sitt anlete. Dessa skiftningar
i konstnärens uppfattning af lifvet, beroende på olika tiders olika sätt
att se, har man, som bekant, i de senare åren börjat benämna med
de från filosofien lånade uttrycken realism och idealism, uttryck,
hvilka i och för sig äro mycket oskyldiga, men som, just därför att
de lånats från ett annat område, blifvit utsatta för en ledsam förväx
ling, i det man nämligen sammanblandat filosofisk realism med este
tisk och filosofisk idealism med estetisk sådan. Och dock är skilna
den högst väsentlig. Begagnade i filosofisk mening, beteckna ut
trycken motsatta arter af lifsåsigt och verldsåskådning; använda inom
estetik och estetisk kritik, betyda de åter olika sätt för uppfattningen
af förhållandet mellan ideal och verklighet, mellan konsten och lifvet,
mellan innehållet och formen eller den andliga och sinliga faktorn i
ett konstverk. Inom konst och poesi beteckna de sålunda en stilskil
nad, men hafva med den teoretiska åsigten ingenting att göra. Ja, de
äro i denna mening icke ens rena motsatser; ty likasom både ett
andligt och ett sinligt element nödvändigt fordras för att åstadkomma
ett för oss uppfattligt konstalster, så är hvarje äkta sådant på en
gång realistiskt och idealistiskt, och de båda stilarna sammansmälta
helt naturligt i de yppersta konstverk, likasom de äfven i en konst
eller literatur-periods höjdpunkt alltid genomtränga och komplettera
hvarandra. Sanningen häraf skulle kunna belysas med exempel från alla
perioder af konstens och literaturens historia; man kunde peka på gre
kernas och renaissancens konst, på Shakspeare och Göthe, ja till och
med på Dante och Michelangelo, huru afgjordt idealistiska dessa än till
hela sitt anlag äro. Men det är kanske ännu mera talande att kunna
framdraga exempel ur vår egen realistiska tid och från det land, som
nu är realismens hemland, Frankrike, ty ingen lär kunna neka att
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
