Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTERLÄNDSKE INDSKRIFTER PRA ANTIKSAMLINGEN.
dans l’ancienne Egypte», införd i Mélanges d’archéologie égyptienne ’et
assyrienne Tome I, (Paris 1872), ocli Schiaparelli, Il lihro dei funerali,
Relazione fatta alla I Sezione del IV congresso degli Orientalisti,
Torino 1879. Sid. 11 metaraorfoseras hvad tysken kaliar »ein tilchtiger
Werkfllhrer» till »chef des ket (les lois) au lieu de la vérité».— Sid. 12
träffas en individ, »celui qui raaitrise (?)le scorpion Tcnuru-Amen». Hvad
förf. menar med »skorpionbeherskare» är svårt att utgrunda. Roligt
vore att veta hans tanke om en viss Meri, hvars titulatur öfversatt i
samma anda skulle lyda »celui qui maitrise le scorpion du pharaon»!
(De Rougé, Inscriptions liiéroglyphiques, pl. XL.) Om någotdera ele
mentet i titeln bort hafva frågetecken, så är det skorpionen (se Brugsch,
Wörterhuch och jämför ofvan omnämda ceremoni aprd).
Men vi få ej alt för mycket taga läsarens tålamod i anspråk. Må
de anförda exemplen tala! I sitt förträffliga arbete »Die ägyptischen
Deukmäler in St. Petersburg, Helsingfors, Upsala und Copenhagen»
meddelar Lieblein; »den danske arkäclogen prof. V. Schmidt har för flere
år sedan börjat en publikation af alla i Köbenhavn förefintliga ägyptiska
texter och, ehuru detta arbete länge blifvit fördröjdt, är det dock att
hoppas, att det engång skall utkomma». Först sex år senare utgaf
prof. S. sina »Textes hiéroglyphiques» på 20 sidor. Det synes som
om här funnits tillräckligt utrymme för att tillämpa det Boileauska
Cent fois sur le metier replacez votre ouvrage!
Dock leranar oss resultatet af förf:s mångåriga arbete ett verk, som
torde vara äfven ägyptologiens mest omogna tironer ovärdigt. Vårt
slutomdöme kan därför ej blifva annat än att förf. genom utgifvandet
af nu anmälda skrift gjort både sig själf och vetenskapen en otjänst.
Det är med uppriktig ledsnad vi nödgats uttala detta, i mångens
föreställning kanske altför hårda, omdöme om en författare, hvilken
eger en lärdom som få i Norden, och hvilken genom några arbeten i
ägyptisk historia vunnit erkännande för sträfsamhet och flit. Men
det har varit oss omöjligt * att, om sanningen ej skulle döljas, yttra
oss annorlunda. Hos den nation, som man må nu orda huru myc
ket som hälst om den tyska vetenskapens tillbakagående i vår tid
dock alt jämt intager ett så framstående rum i vetenskapligt afseende,
gäller det som en fundamentalsats, hvilken ingen lärd får glöma, om
han vill vara vetenskapsman: »die Zeit der Polyhistorie ist voruber».
Om denna grundsats alltid och öfveralt vunne efterföljd vid veten
skapligt skriftställen, så hade man helt säkert mera sällan anledning
att beklaga utgifvandet af dylika omogna försök som herr professor
Valdemar Schmidts hieroglyfiska textsamling.
Karl Piehl.
Nordisk Udskrift. 1880. 28
399
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
