Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk tidskrift. 1880. 31
SOLVÄRMET.
I en annan tabell angifves den största möjliga temperaturförhöj
ningen vid middagen för hvarje grad nordlig latitud från ekvatorn till
nordpolen, altjämt vid sommarsolståndet; den är 36,2 8° vid ekvatorn,
37,33° vid vändkretsen, 35,82° i Greenwich, 33,65° vid polcirkeln och
27,7 3° vid nordpolen.
Såsom ofvan har nämts, är värmestrålningens intensitet beroende
pä jordens afstånd från solen, hvilket framgår redan af teoretiska skäl;
detta beroende är genom Ericssons observationer på det bestämdaste
bekräftadt, i det att de efter ofvan anförda grunder verkstälda be
räkningarna ej afvika från observationer med mer än 0,14° C., hvilken
afvikelse mycket väl kan bero på en ringa, på annat sätt nästan omärk
lig skilnad i luftens fuktighetsgrad vid de båda tillfällena. Annars
hafva i denna fråga rådt skilda åsigter hos olika författare, då en del,
bland dem Secchi, påstått, att förhållandet skulle vara det motsatta, näm
ligen att solvärmet skulle hafva större intensitet vid sommar- än vid
vintersolståndet.
Genom undersökningarna med aktinometern bekräftas tillvaron af
en ganska märkbar skilnad i solstrålarnas värmeintensitet för samma
zenitafstånd tidigt på morgonen och sent på aftonen. Förklaringen
häraf är ej lätt; skilnaden skulle kunna bero därpå, att atmosferen under
dagens lopp till följd af solskenets inflytande fylles med ångor, hvilka
jämte åtskilliga fasta dampartiklar medfölja de varma uppåtstigande
luftströmmarna och öka luftens absorptionsförmåga, men denna för
klaring är dock ej tillräcklig, alldenstund fenomenet visar sig nästan
lika tydligt under den för aktinometriska undersökningar gynsammaste
årstiden, då »ångorna fasthållas i isbojor och dammet är begrafdt under
snön». Eriksson söker en annan förklaringsgrund däri, att jorden ge
nom sin rörelse i sin bana på morgonen rör sig mot den från solen
kommande värmevågen men däremot på aftonen går före densamma.
Ehuru den härigenom uppkommande skilnaden i jordens och värme
vågens relativa hastighet belöper sig till mer än 180 kilometer i se
kunden, är dock värmevågens hastighet 1,700 gånger större, hvarför det
är svårt att säga, om ens denna förklaring är tillräcklig.
I närmaste sammanhang med de aktinometriska undersökningarna
stå de, som äro utförda med solkalorimetern. Denna är grundad på
samma principer som aktinometern; ett yttre kärl med dubbla väggar
hålles vid konstant temperatur medelst en vattenström, som pressas
mellan väggarna; kärlet tillslutes med en lins och göres lufttomt.
433
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
