Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELIEL ASPELIN.
svenska. Dock har förf. der anträffat porten, så ursprungliga, att deras
like ej mera äro att finna i själfva Finland.
Kapitlet om lapparne och deras forna utbredning i Finland vitnar
jämväl om sjelfständigheten i förfis forskning. Då det blefve för vid
lyftigt att närmare granska detsamma, må blott nämnas, att hr R. slu
tar med att framhålla, det inga giltiga bevis föreligga för den af tradi
tionen och flere forskare understödda satsen, att lapparne fordom be
bott sydligare delar af Finland. Den anmärkning, jag ofvan gjort an
gående lapparnes och Lapplands förekomst i de finska sagorna och
sångerna, synes äfven gifva stöd för detta tvifvel h
Det sista kapitlet utgöres af undersökningen om de i Finland
byggande finska stammarnas ras-karakterer. Undersökningen gäller altså
blott en del af landets befolkning (efter Ignatius, 1869, omfattande
1.500.000 å 1,600,000 finska talande och 250,000 svenska talande samt
4.000 ryssar, 1,000 lappar, 1,000 tyskar, äfvensom spridda flockar af
zigenare), och närmast blott den tavastländska och karelska stammen.
De två lika benämda typerna torde ock vara de enda, hvilka till sina
kännetecken äro så tydligt framstående och så utbredda, att de kunna
bestämdt karakteriseras. Genom att noggrant uppmäta 92 lefvande in
divider, män och qvinnor, af de båda stammarna äfvensom genom andra
iakttagelser har hr R. kommit till en karakteristik af hvardera typen, en
karakteristik, som genom fullständighet, koncis affattning och sakenlig
het utan tvifvel har ett bestående värde. Den finska kritiken har åt
minstone enhälligt erkänt densamma såsom oöfverträfflig.
Så frestande det vore att citera hr Retzii beskrifning i dess helhet,
vill jag inskränka mig till ett återgifvande af den del, som gäller de
båda finska typernas psykiska lynne, anseende densamma erbjuda in
tresse för ett större antal af tidskriftens läsare.
Tavastländingen är »allvarlig, manlig, tungsint, mediterande, in
bunden och tyst (ej språksam), ej entusiastisk, ej liflig eller lättrörlig
(hvarken fysiskt eller psykiskt) utan tvärt om trög och långsam, ogra
ciös och klumpig i sina kroppsrörelser, i alla hänseenden högeligen
konservativ och ej fallen för förbättringar eller förändringar; han är
ej initiativens man, hvarken för goda eller onda företag, ej fallen för
1 I en recension (Morgonbladet 1879, n:ris 172—173) af »Finska kranier» har
min broder e. o. professor J. R. Aspelin framlagt några bestämda historiska uppgifter
om att lappar ännu under 1500- och 1600-talen funnits i de mellersta delarna af
landet.
508
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
