Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE SKRIETER OM SILLFISKET.
livartill skarpsillen, som bekant, användes eger man rikt tillfälle att
iakttaga, att den skarpsill, hvilken fiskats på hösten eller vid början
af vintern, aldrig eger rom eller mjölke i högre grad utvecklad. Vi
hoppas emellertid, att förfis undersökningar skola leda till närmare
kännedom äfven af denna sill, hvilken tack vare företagsamheten i
Bohuslän numera blifvit en ganska betydande handelsvara.
Efter denna redogörelse för sillens fortplantning och tillväxt öfver
går förf. till en skildring af hennes lefnadsförhållanden för öfrigt, så
dana som de iakttagits dels i Skandinavien af Boeck, Strøm, Sunde
vall, Gisler, Cederström samt förf. säjlf, och dels i utlandet af Möbius,
Buckland, Meyer, Brabazon m. fl.
Sillens föda är uteslutande af animalisk beskaffenhet och utgöres
i främsta rummet af smärre kräftdjur, isynnerhet copepoder, samt för
öfrigt maskar, yngel af blötdjur och fiskar m. m, 1 Skagerack torde
hon företrädesvis lefva af de därstädes i väldiga stim förekommande
copepoder det s. k. »Ganeskaret» och i bugten vid Kiel, där
Möbius i detta afseende anstält undersökningar, har man uti en enda
sill funnit ända till 60,000 individ af dessa små djur. Ynglets föda
är ännu ej så fullständigt känd, men efter hvad man anser sig veta,
består densamma troligtvis af blötdjurslarver och vid längre framskri
den utveckling äfven af copepoder.
Naturligt är, att ett djur, hvilket i likhet med sillen uppträder i
så stora massor, också skall vara utsatt för en mängd fiender af olika
slag, och, om man bland dessa utelemnar människan, så äro dock de åter
stående talrika nog. Bland fiskarna räknas laxen, torskarterna, hajarna
m. fl. som dess förnämsta fiender; åtskilliga arter af cephalopoder in
finna sig vid sillstimmen för att fråssa af denna lätt tillgängliga föda;
flere simfåglar, såsom alkor och måsar, trakta ifrigt efter dem, och bland
däggdjuren hafva de i sälar och några hvalar svåra förföljare. Emot
alla dessa från snart sagdt alla håll hotande faror eger sillen i sitt
stora antal och ovanliga fruktsamhet sitt hufvudsakliga skydd.
Till sillens vanor hör hennes sällskaplighet, i följd hvaraf hon
ända från tidigaste utvecklingsstadiet och tills hon är fullvuxen alltid
uppträder i större stim, och endast undantagsvis anträffas enstaka in
divid. För öfrigt är hon en kvick och liflig fisk samt utmärker sig
för sin lättskrämdhet, så att hon vid något ovanligt buller genast be
gifver sig på flykten, men återvänder ofta, och det ganska snart, till
samma ställe. Bland hennes vanor har man också iakttagit, att hon
ofta byter om djupet, där hon uppehåller sig. Då stora sillstim upp
träda, gå vanligen de större och starkare fiskarna i spetsen, och de
efterföljande hålla sig tätt i de föregåendes spår samt följa noga
hvarje förändring i kosan.
Den omständigheten, att sillen under tidernas lopp än infunnit
sig i oerhörd mängd vid kusterna samt då blifvit föremål för ett stor-
538
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
