Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA ELEMENTARLÄROVERKENS SENASTE ÖDEN.
t. cx. matematiken, måhända numera äfven i följd af vetenskapernas
utveckling,’ fordrade något större utrymme i skolan, än de från ålder
haft, men orsaken var dock snarare en annan. Tjänstcsökandet spe
lade under frihetstiden en vigtig roll, som särskildt framträdde i
det bekanta tjänstebetänkandet af den 23 nov. 1756, hvilket gör gäl
lande anciennitetsprincipen i hela dess utsträckning. Uppgiften blef altså
icke så mycket att förvärfva nödig bildning som att hastigt fullgöra
vilkoren för att blifva antagen i statens tjänst. Också yttrade 1767
riksrådet grefve C. G. Löwenhjelm i ett tal om ungdomens uppfostran
följande ord, hvilka jämväl i våra dagar äro att behjärta: »Nästan all
den ungdom, som ärnar sig till riksens kollegier och andra betydande
ernbeten, har så brådtom att på sina ställen blifva inskrifven för att
få räkna tjänsteår, att den vid akademien ej har tid att tänka på annan
skicklighet än att stappla upp i minnet några definitioner och veten
skapsafdelningar, hvilka kunna komma till pass vid ett förhör, som
gifver ett slags rättighet till nämda inskrifning. Rikets angelägna värf
falla således dem i händer, som äro barn både till år och kunskap, men
hvilkas höga tankar om sig själfva, sin kunskap och i synnerhet sina
rättigheter hindra största delen af dem att någonsin återhemta hvad de
genom förhastningen förlorat.» (Efter Geijer.)
Denna oroliga äflan efter tjänster blef också en anledning därtill,
att många sökte genom enskild undervisning komma fortare än i sko
lorna, hvilket åter menligt inverkade på dessas tillstånd och beskaffen
het. Att under dylika förhållanden åsigten om betydelsen af kunskaper
såsom medel till befordran på embetsmannavägeu skulle söka genom
tränga lagstiftningen, var helt naturligt. Men denna förblef orubbad i
trots af ansatser till förändring, bland hvilka utom det redan omtalade
förslaget af 1760 må nämnas den åter upplifvade uppfostringskommis
sionens förslag af den 28 nov. 1778. 1
Det var först i början af 1800-talet, som skolordningen af 1724
upphäfdes. Kanslersgillet framkom på befallning med ett utlåtande om
läroanstalternas ordnande. I detta utlåtande betonas behöfiighcten af
publika anstalter »till uppfostran och handledning för borgaren, närings
idkaren och de statens medlemmar, som, utan behof af lärdomsiusigter,
likväl fordra den nödvändiga förståndsodling, hvarigenom deras danande
1 Meddeladt i årsredogörelsen för Stockholms Gymnasium m. fl. läroverk 1880
af H. Hernlund, som å samma ställe intagit den skolorna rörande delen af C. G.
Nordins d. 5 juli 1785 afgifna betänkande öfver uppfostringsverket.
621
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
