Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALEKONOMISK LITERATUR.
rike, för hvilka handelns frihet och privilegiernas eller monopolens
afskaffande var hufvudsak. Chydenius har icke trängt så långt in i
de ekonomiska frågorna, att det som utgör motsatsen mellan fysiokra
ternas och Smiths läror af honom kunnat beröras; endast det som är
för dem gemensamt, kampen mot merkantilismen och för den ekono
miska friheten, faller inom hans område.
Såsom kämpe för friare grundsatser i handels- och näringslagstift
ning kom Chydenius helt naturligt i en ställning till det gamla sy
stemets förkämpar, som ganska snart blef personligt fiendtlig. Han
såg, i likhet med de flesta andra af landsbygdens prester och små
städernas borgmästare vid 1765 års riksdag, i det hittills uppehållna
systemet endast en kedja af svek och försnillning till förmån för
några få privilegierade roffare, och han sade ut denna sin tanke både
offentligt och enskildt med stor skärpa och bitterhet; han blef en af
dem som yrkade stränga straff öfver fosterlandets utsugare, och hans
domar öfver samhällsskicket voro ofta ytterligt hårda. Men när parti
hvälfningen var fullbordad och rikets styrelse öfverantvardad åt de
män, i hvilkas följe Chydenius bekämpat Hattarnes ekonomiska och
financiela system, då befans det snart, att prestmannen från Neder
vetil var en besvärlig bundsförvandt.
Den fullständiga frihet i näringar och handel, som för honom
framstod som enda botemedlet för rikets vanmakt, var helt visst icke
önskvärd eller ens fattlig för de nya Mössornas politik; den nya
kompass för nationens och alla nationers seglats som Chydenius upp
funnit kunde de icke begripa. Denna skiljaktighet var dock af mindre
betydenhet; Chydenius hade ju fått sina praktiska förslag rörande
seglationsrätten godkända, han hade med sina vänner deltagit i er
kännandet af tryckfrihetens stora grundsatser, till hvilkas försvar han
skrifvit några af sina vältaligaste stridsskrifter; han hade fått dom
och straff på rikets inre fiender. Men så kom den svåra pröfvo
stenen för all politisk partiverksamhet: den positiva finanslagstift
ningen, och se det befans, att i det stycket voro Chydenii vänner
lika litet som Hattarne i stånd att styra efter kompassen af sundt
förnuft.
Det bekanta beslutet om kursens successiva fällande genomdrefs
af det segrande partiets män. Chydenius hade förgäfves genom me
morial däremot protesterat, och i sin ifver att förekomma eller stäfja
den olycka, han med full visshet kunde förutse, vädjade han nu till
allmänheten med den i vårt tycke snillrikaste af sina skrifter: »Rikets
hjelp genom ett naturligt finanssystem». I föregående arbeten hade
han visat sig skarp i naturlig logik och fyndig i uppställandet af
allmänna grundsatser, men också hade det ekonomiska tvångets förban
nelse redan utvecklat sig därhän, att det icke behöfdes mera än ett
sundt och af fördomar oförvilladt förstånd, för att drifvas från do
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
