Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1466. Köln.
KLEMMING OCH NORDIN, SVENSK BOKTRYCKERIHISTORIA 1483-1883.
hafva gjorts så godt som öfveralt, ty rörliga stämplar, ämnade för
aftryck, hade länge varit i bruk för olikartade ändamål. En puns,
hvars ända var utskuren till något ornament, var en rörlig typ, som af
gammalt användes för att ornera ett föremål af metall, läder o. s. v.
En slät stämpel, hvars undersida var på ett särskildt sätt formad, och
med hvilken, sedan å densamma färg anbragts, aftryck kunde göras
på ett tyg, var ock en typ; likheten är så mycket större, som dessa
stämplar icke sällan voro gjorda i form af en bokstaf. Af särskildt
intresse äro de å manuskriptband förekommande inskrifter, som uppen
barligen äro utförda med lösa stämplar. Ett sådant band för år 1435,
tillhörigt prof. Stephens, fans under den nyss omtalade utställningen
framlagdt i en af k. Bibliotekets montrer, men kunde, då det först
aftonen före utställningens öppnande gjordes tillgängligt, ej i katalo
gen upptagas.
Men vi varsna här detsamma som annars: ehuru förutsättningarna
funnos hvar som hälst; och ehuru det är mycket möjligt, att man på
mera än ett ställe börjat trycka med rörliga typer, först i det fall
kunna vi säga boktryckerikonsten vara uppfunnen, när man med allvar
upptog denna nyhet, sökte använda den i stor skala och för sådant
ändamål vinnlade sig om alla de förbättringar, som kunde främja saken.
Till dessa förbättringar hörde stilgjutningen och användandet af tryck
pressen, som sålunda blefvo två vigtiga medverkande faktorer, men
icke utgöra det principielt nya i den konst, hvars välsignelser för
mänskligheten vi aldrig kunna nog uppskatta. Att döma efter alt hvad
man nu känner, försiggick den verkliga uppfinningen af boktryckets
konst allenast på ett ställe. Hedern härför tillerkänner hr Nordin
Johan Gensfleisch zum Gutenberg, om hvars roll meningarna under
den senaste tiden varit af mycket skiftande natur. Den stad, där upp
finningen gjordes, var Mainz.
Att man ej tidigare fann på att från de gifna förutsättningarna
leta sig fram till boktrycket, torde helt enkelt bero därpå, att man
för att taga detta steg behöfde hafva en liflig förnimmelse däraf, att
de allmänna förhållandena kräfde en rikligare tillgång på skrifter än
det dittills brukliga sättet att skrifva af kunde skänka. Väldiga rörel
ser gingo igenom den europeiska mänsklighoten vid midten af 1400-
talet, och för dessa rörelser var begäret efter ökadt vetande det icke
minst kännetecknande. Också se vi, att boktryckerikonsten, en gång
bragt till verklighet, med löpeldens fart spridde sig åt alla håll. För
att visa detta och för att visa, att Sverige i detta afseende icke kom
synnerligen sent, må ur hr Nordins framställning lånas några data.
Tryckerier funnos nedan nämda år i följande städer:
1460. Strassburg (i Bamberg börjades tryckningen ännu tidigare).
1464. Subiaco (två tyskar).
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
