Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAFISK KONST I SVERIGE.
ännu hällre ett gammalt kopparstick, har i och för sig fått en bismak
af unken vördnadsvärdhet. Den, som på nära håll sysslat något med
dessa ting, har nog fått erfara, hvilka öfverdrifna föreställningar man
stundom gör sig om deras värde, framför alt penningvärde. Man egnar
dem på behörigt afstånd ett slags vidskeplig beundran, men blottad
på sakförstånd och verkligt intresse. De ha visserligen, i motsats till
det förut skildrade slaget, att glädja sig åt en viss »succés d’estime»,
men de betraktas i stället som kuriositeter.
En sådan uppfattning saknar emellertid ej häller den sina förklarliga
och i viss mån berättigade orsaker. Det afbrott ide historiska traditio
nerna, det misskännande af deras betydelse, som står tillsammans med de
djupgående omhvälfningarna i slutet af förra århundradet, uppenbarar
sig på konstens område, ej mindre än på politikens, på samfundsför
hållandenas och modernas. Där är ett, visserligen länge forberedt, men
till utseendet plötsligt öfvergifvande af de gamla mönstren och idealen,
ett uppställande af nya, som med de förra ega ett ganska aflägset eller
alls intet samband. Den skönhetsverld, för hvilken den grafiska kon
sten under den föregående perioden varit en flitig och trogen tolk,
förlorar sin dragningskraft. Tiden har dessutom ej mycket intresse
öfrigt för de estetiska frågorna. De samhällsklasser, som hittills före
trädesvis egnat dem sin uppmärksamhet, hade förlorat i betydelse, och
det nya slägte, som trädde fram på skådebanan, hade annat att tänka
på. Men äfven andra mera direkta orsaker funnos till en splittring
af intresset. Kopparsticket, som i sina två äldsta former, d. v. s. som
grafstickelblad och etsning, under ett par århundraden herskat nästan
enväldigt på den reproducerande konstens område, hade efter hand gifvit
upphof till flere afarter, som under 1700-talet med förkärlek omhuldas
eller först nu framträda. Det förra var fallet med mezzo-tinta-gravyren
eller det svarta maneret och med färggravyren, det senare med det
punkterade sticket, crayon- eller roulette-maneret och aqvatinta-gra
vyren. Mot århundradets slut började träsnittet, denna kraftiga häf
stång för det moderna illustrationsväsendet, att vakna ur sin tvåhundra
åriga dvala. Seklets allra sista år lyste med Aloys Sennefelders upp
finning af litografien. På 1820-talet lyckades fransmannen Niepce att
framställa den första varaktiga ljusbilden. Några år senare framträdde
den första illustrerade tidskriften (Penny-magazine 1832, Illustrated Lon
don News 1842, hvar för sig omedelbart följd af liknande franska och
tyska arbeten). Stålsticket, en med kopparsticket nära beslägtad konstart,
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
