Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAFISK KONST I SVERIGE.
är en bild, som konstnären utfört riktigt »con amore», och som måhända
tager priset bland alla hans verk. Så nära färgen, målningen, den
stora konsten kommer etsningen sällan. Den fjärde slutligen framställer
katedralens yttre, höjande sig öfver den lägre liggande stadens hus
massor, äfven det en storartad och stämningsfull bild. Från Chartres
har konstnären äfven till en del lånat motivet till sin »framtidsbild»
af Upsala domkyrka med restaurerade torn, en komposition, som till
intrycket kommer den sistnämda temligen nära. Hela denna heroiska
riktning når sin spets i den väldiga utsigten af Mont Saint-Michel i
Normandie, beläget på en klippa vid hafvets strand, en förening af
kyrka, kloster och fästning. Det är en af de största etsningar, som
någonsin blifvit utförda, kanske till och med något för stor, ej utan
ett visst drag af öfveransträngning. Bland öfriga arbeten af Hägg
kunna anföras »Katedralen i Peterborough», »Predikstolen i San Fermo
i Verona» samt för kuriositetens skull »Darwins arbetsrum». Det må
slutligen nämnas, att han till framställningarna af Chartres-domen och af
Mont S:t-Michel, skrifvit högstämda, entusiastiska, konstnärligt utstyrda
texter, som visa honom genomträngd af beundran för medeltidens konst.
Hägg är verksam i utlandet och liar, om man undantager Upsala
motivet, som ctsare ej ännu behandlat något svenskt ämne. Men vi
ha grundade skäl att hoppas, att han med tiden skall träda i ett ome
delbart förhållande till hemlandets konst, och detta vore en stor vinst.
Den grafiska konsten behöfver skaffa sig ej blott användning, utan äfven
anseende. Det vore därför högligen önskligt, att dess själfständigare
arter blefve hos oss litet allmännare öfvadc, samt härigenom efter hand
aVhnannare kända och uppskattade. Genom den begränsning i medel
och i verkan, hvilken de äro underkastade, tvinga de konstnären att
koncentrera sin uppmärksamhet på teckningen och på clairobscuren,
graden af ljusstyrka. Såsom sådana böra de utgöra en motvigt mot
ensidig färgkonst och ett medel för utbredande af en sannare och sun
dare, framför alt rättvisare konstuppfattning. De angifva också den enda
vägen att för jämförelsevis ringa kostnad lära den stora allmänheten på
nära hand känna hvad konst är. Konstföreningarna hafva här till en början
ett vidsträckt, föga odladt och, låtora oss hoppas, tacksamt fält för sin
verksamhet.
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
