Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORKMÄN ELLER DANSKAR I NORMANDIE?
-s- som nu saknas: man skulle för Rolfstorp från början sagt ej Rou
ville utan Rousville. Vi hafva altså från namnens synpunkt ingenting
att invända mot den historiska betydelsen af Worsaaes iakttagelse, att
man i vissa trakter af Normandie ännu får den från Skånes och Sjællands
landsbygd välbekanta anblicken af lermurade korsvirkeshus med halm
tak, och med bakugnen såsom ett halfrundt utbygge på husets frånsida.
Skälet hvarför -£orp-namnen så lätt förfranskats är kanske helt
enkelt det, att de äro de oftast förekommande. Den egentliga me
ningen hos ordet torp har också lätt fallit i ögonen.
Det må tillåtas att här inskjuta en anmärkning rörande några icke
normandiska ortnamn. Den som granskar en större karta öfver Frankrike
skall ett långt stycke in i landets nordostliga provinser, hufvudsakligen åt
den allemanniska sidan, finna en mängd namn på -ville, -villiers, -court,
-mont. Dessa namn ligga utanför normannernas område och stå ej i samman
hang med dettas ortnamn. Lika så väl som de normandiska namnen, måste
äfven dessa hafva sin källa i germaniska språkinflytelser; endast är det
här ej ett skandiskt utan ett tyskt språk, som påtrugat franskan den
onaturliga sammansättningsformen. Utan att vilja inlåta mig närmare på
detta ämne, hemställer jag till historieforskare, om ej dessa namns ut
bredning kan gifva anledning till vissa modifikationer i hittills gällande
teorier om utsträckningen af allemannernas forna område i Frankrike.
Utöfver Lothringens gränser, till och med utöfver Marnefloden, med sitt
Joinville, sträcka de sig ett godt stycke längre mot väster än allemannerna
vanligen uppgifvas hafva varit bosatta. Namnen på -court (Gondrecourt.
Mirecourt) äro särskildt af intresse, emedan de gifva den direkta öfver
sättningen af det -hofen, som enligt Arnold jämte -weiler är ett hos alle
mannerna synnerligen vanligt namnslut 1. Vid förfranskningen har detta
-hofen emellertid ej alltid blifvit troget återgifvet utan stundom upp
gått i de allmännare -ville-n&mnen. Den stad, som tyskarna kalla Die
denhofen, heter som bekant hos fransmännen Thionville.
Men vi återvända till Normandie. Utom de redan omtalade nor
diska namnsluten finnas ännu några andra, hvilka emellertid icke hänvisa
till en bestämd trakt af Skandinavien. De äro därjämte mindre vanliga.
Exempelvis må nämnas -ey ’ö’ i Jersey, Guernesey; -vik i Solvic, San
vic; -heu ’hög’ i Jordheu (jordhög?); -gatte i Honlegatte, ett i flere
normandiska städer förekommande gatunamn; -gard i Auppegard,
1 W. Arnold, Ansiedelungen v. Wandemngen deutscher Stamme, 1875, kap. 3.
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
