Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x
skall göra nytta, och den kan icke varda ögonblicklig, om den skall
göras beroende af främmande myndigheters inblandning; frestelsen att
öfverdrifva lidandet, att själf förorsaka sig skada och att genom alle
handa bedrägeri förskaffa sig obefogad förmån är slutligen i dylika fäll
så stark, att ingen ämbetsman kan öfver dessa förhållanden utöfva verk
sam kontroll. Det visade sig därför nödvändigt att träffa någon anord
ning, hvarigenom ansvaret och omsorgen för smärre olycksfall och för
tillfälligare sjukdom skildes från ansvaret och omsorgen för mera be
tydande olycksfall. Organisationen för de förra kunde icke byggas på
samma grunder som organisationen för de senare. Därför blef den s. k.
sjukförsäkringen utbruten från den egentliga olycksfallsförsäkringen och
gjordes till föremål för ett särskildt lagförslag, som, framlagdt för riks
dagen i april 1882, blef upphöjdt till lag d. 15 juni 1883.
För att förstå Sjukförsäkringslagens bestämmelser och för att fatta,
huru en dylik tvångslag så jämförelsevis lätt kunde vinna den tyska
riksdagens bifall, måste man ihågkomma, att dess princip, sjukförsäk
ringstvånget, redan länge hade varit erkänd inom rikets hufvudland,
Preussen, och att för den nya organisationen dessutom funnos rikliga
anknytningspunkter i redan bestående arbetare-sjuk-kassor. Den nya
lagen gaf endast afrundning och fulländning åt ett lagstiftningsarbete,
som under årtionden, delvis under århundraden, fortgått inom Tyskland,
och den har därför i hela sin redaktion något tycke med en inventarie
förteckning, åt hvars brokiga detaljer det är svårt nog att gifna reda
och sammanhang.
I Preussen har, såsom en förmedlande länk mellan »Gewerbeord
nung» och »Armengesetzgebung», sedan årtionden’ tillbaka funnits ett
laga tvång för handtverkens och fabrikernas arbetare att af sin arbets
förtjänst gifva bidrag till särskilda arbetare-hjälp-kassor (Htilfs-kassen),
ur hvilka de vid sjukdomsfall egde under vissa vilkor bekomma nöd
torftigt understöd. Inom monarkien funnos år 1876 ej mindre än 5,239
dylika »Zwangs-Hiilfskassen» med 869,204 medlemmar. Bidragen voro
i egentligaste mening en speciel »fattigvårdsskatt» lagd å arbetarne, och
kassorna närmast att hänföra till kommunala fattigvårdsinrättningar.
De stodo under kommunal förvaltning, och bidragens storlek bestämdes
af kommunala och administrativa myndigheter. Dessutom funnos i
Preussen, såsom i andra tyska stater, frivilliga sjuk-, pensions-, och be
grafningskassor af många olika slag: bärgverken hade sina Knappschafts
kassen, de större fabrikerna sina Fabrik-kassen, de mångenstädes ännu
582
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
