Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTTERLIGARE OM DE NORDISKA ÖRTNAMNEN I NORMANDIE.
Gångc-Rolf hade enligt de norska sagorna sina förbindelser i
Mörebygderna och på de från Västlandet befolkade skottska öarna.
Däremot hade han ingalunda sina vänner i Viken; han blef förklarad
fredlös i Norge just på den grund att han härjat där. Jag måste altså
fortfarande vidhålla, att namnen på -by (-bu) i Normandie icke vittna
för den norska traditionen utan för den franska, och att de altså stamma
från Danmark.
De hithörande namn, som finnas på de skottska öarna, skrifvas af
Munch med -bær, och hr Vibe anför själf ett Jaknabö, liksom man på
Färöarna endast har formen Skalabö o. d. Att namnen nu mest uttalas
med -bi (skrifvet -by, Me) förklaras utan svårighet af engelskt infly
tande. Då första stafvelsen af Su&rbær, Husabær numera Southerbie,
Housebie ombildats efter engelskt uttal, är det ej för vågadt att
antaga detsamma om ordens slutvokal.
Men formen -bö, som möter i de normandiska namnen på -beuf.
är i alla händelser icke dansk, säger hr Vibe. Riktigt, men det är också
minst sagdt tvifvelaktigt, att dessa namn öfverhufvud äro nordiska.
Till de skäl jag i likhet med N. M. Petersen och Joret funnit tala
mot deras sammanhang med vårt -by eller -bö kan här läggas ännu
ett: det att Normandie ej eger något osammansatt Beuf. Alla öfriga
nordiska namnslut förekomma eljes hvart för sig upprepade gånger i
Normandie som själfständiga namn. Exempel äro redan ofvan anförda;
jag påpekar nu blott särskildt det Bil, af hvilket beuf skulle vara en
variant. Som undantag kan ej räknas, att äfven ett Fleur saknas; för
hållandet bestyrker tvärtom den åsigt jag uttalat, att ej häller Barfleur,
Honfieur o. d. äro nordiska namn.
Den af hr Vibe betonade omständigheten, att namn på -by äro min
dre vanliga i Normandie än i Danmark och Danelag, är lätt att förklara
just från synpunkten af ordets danska betydelse af »kommun». De
nordiska nybyggarna voro i England så talrika och de bibehöllo där så
länge sin egen nationalitet, att de kunde hinna genomdrifva nya nordiska
namn till och med för ansenliga anglosaxiska orter, t. ex. Derby. I
Normandie voro inkräktarna vida fåtaligare och lyckades endast för
helt kort tid bevara sitt eget språk. Redan Rolfs son Vilhelm, sedan
dölaf. 2, Nordinöre 2. Icke blott i fråga oin formen, utan ock med afseende på
talrikheten af förekommande sammansättningar röjer sig i detta fall, liksom i så
många andra, att namnbildningen kring Kristianiaviken skiljer sig från den ut
prägladt norska och ansluter sig till den sydskandinaviska. På Island är hær den
rådande formen i ordets äldre betydelse >gård>, under det att bfr förekommer i
den från Danmark lånade betydelsen »stad>.
Nordisk tidskrift. 1884. 44
659
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
