Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL N. LUNDSTRÖM, PFLANZENBIÖLOGISCItE STUDIEN.
hvilka kunna på ett eller annat sätt ingripa i deras lif. De bihang af
växlande art t. ex., hvarmed frön och frukter äro försedda, hafva upp
visats vara spridningsanordningar; taggar och tornar afse växternas
skydd rnot angrepp af djur; bladskifvornas ställning har samband med
upptagandet af ljus; den så rika skiftningen i blommornas daning är
en tillpassning till ytterverlden för frömjölets öfverförande från stån
darne till pistillen o. s. v. Men hos de högre växterna återstod ännu
en mängd egendomliga anordningar, biologiskt oförklarade. Så t. ex.
insänkningar i form af rännor och gropar på stammar och blad, flere
växtdelars, särskildt blads och stiplers, utbildning och ömsesidiga ställ
ning, vissa körtlar och sekreter, en del hårbildningar o. s. v. Dessa
måste ega någon betydelse i växtens lif; deras beständighet utesluter
all tanke på tillfällighet. Det är dylika företeelser, som doc. Lund
ström gjort till föremål för närmare undersökning och hvilkas be
stämmelse han sökt utforska. I den afhandling, hvars titel ofvan
angifvits, lemnas den biologiska tolkningen af en del bland dem.
Förf. söker nämligen visa, att de äro att betrakta såsom an
ordningar för uppfångande, ledande, fasthållande och upptagande af
atmosferiskt vatten och endast såsom sådana på ett tillfredsställande
sätt förklarliga. Detta är en fullkomligt ny åskådning, ty om det
också sedan länge varit erkändt såsom ett faktum, ätt högre växter
egde förmåga att genom sina ofvanjordiska stamdelar och blad upp
taga vatten med däri lösta ämnen, så voro dock bestämda anordningar
härför icke uppvisade.
Det undersökningsmaterial, ur hvilket förf. drager sin slutsats, är
ganska omfattande. Ett särskildt intresse får det för oss svenskar däri
genom, att det innefattar flere bland svenska florans vanligaste växter:.
Bland dem, hvilka anföras såsom de i det föreliggande afseendet mest
lärorika’ och äro föremål för en utförligare behandling, äro sådana
arter, som den vanliga vattenarfven, Stellaria media, den hvita kryp>
klöfvern, Trifolium repens, asken, Fraxinus excelsior, lingonväxten,
Vaccinium vitis idæa, Melapyrum pratense och sylvaticum, Cerastium
vulgatum, den nu så allmänt såsom prydnadsväxt odlade Lobelia erinys
o. s. v. Det är härigenom lätt att följa förf. i hans undersökning och
öfvertyga sig om riktigheten af hans slutsatser.
Ett par exempel må här anföras för att belysa författarens upp
fattning.
Steltaria media har som bekant korsvis motsatta blad. Bladskifvornn
äro svagt skålformiga med på bladens öfre sida insänkta nerver. Blad
skaftet är ränuformigt, temligen bredt, inåt mot stammen något vidgadt,
i kanten försedt med långa hår. Stammens vid bladens utgångspunkt
lätt svalda ledstycken hafva längs ena sidan en hårrand, som utgår
från ett bladveck och uppåt slutar midt emellan ledstyckets båda blad.
Begjutes växten med vatten, så vätas endast vissa delar af dess yta,
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
