Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I TAFVELSAMLINGEN PA VANAS.
endast, och det utan anspråk på att vara fullt kritisk, uppräknar ett
större, godt landskap af Roelof de Vries, ett porträtt, af Rembrandts
ytterst sällsynte lärjunge eller efterföljare A. Neranus (sign. & dat.
1639), ett par stora taflor med fåglar af M. de Hondekoeter, två små
stycken af B. Gael (sign.), ett par vinterlandskap, det ena erinrande
om Klaas Molenaer, det andra försedt med ett olöst monogram och
årtalet 1629 samt slutligen ett dugtigt måladt, men mycket mörknadt
nordiskt landskap med vattenfall, hvilket jag ännu icke vågar tillskrifva
Jacob van Ruisdael, men som åtminstone är af Allart van Everdingen
en närmare undersökning dock förbehållen. En mängd helt och
hållet värdelösa små taflor på Vanas, bondscener (efterapningar efter
Brouwer, Teniers och Ostade) madonnor på koppar, ett klent fruktstycke
o. s. v. förbigår jag här naturligtvis med tystnad, då afsigten med denna
uppsats är att påpeka det bästa i den rika och förnämliga samlingen.
Såsom vi redan sett, var den italienska skolan nästan icke alls
representerad på Vanas, den flamska godt, men ensidigt, den holländska
inom porträttet och genren företrädd af ädla och utsökta mästerverk.
Af tyske mästare finnes ingenting, så framt man till dem icke räknar
två batalj stycken af Lemke, men ur den franska skolan möta oss där
några förträffliga verk. Vid Loutherbourgs »Strid kring en fana» (sign.
& dat. 1767) lönar det sig visserligen icke att länge uppehålla sig och
det samma gäller om ett medelmåttigt, Vernet tillskrifvet hamnstycke.
Dock .. . hvilka Chardin och hvilken Greuze!
Af Chardin (1699—1779) eger Vanåsgalleriet icke mindre än fyra
arbeten: två genrestycken och två stilleben, alla på duk. Bäst äro de
bägge genrestyckena och helt visst äro de komna ur drottning Lovisa
Ulrikas samling. De två tanorna äro nämligen graverade af Le Bas
under namnen »Étude de dessein» och »La bonne éducation» och upp
gifvas å nämda gravyrer, hvilka af Chardin själf dedicerades »ä sa Maje
sté la Ecine de Suéde», vara »dans le Cabinet de sa Majeste». Af
Sanders »Nationalmuseum», I, sid. 80, finna vi, att de båda tanorna icke
upptogos vid statsköpet 1777, utan på obekant sätt förkommit ur drott
ningens samling, eller, hvilket vi nu väl snarare kunna antaga, såsom
skänker kommit i grefve Gustaf Adolf Sparres händer. Båda tanorna,
den förra framställande en sittande, i grå rock och blå strumpor klädd
yngling, som aftecknar Pigalles bekanta Mcrkuriusstaty, medan rit
läraren, i röd rock och med en pappersrulle under armen, står bakom,
den andra föreställande en ung flicka i blå klädning, hvilken, stående,
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
