Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. M. THORDÉX.
telegram och af Mutual Union T. C. omkring 7,350,000; eljest saknas
hithörande siffror.
Afven för öfriga delar af Amerika äro vi i tillfälle att lemna några
upplysningar, afscende är 1883:
Utrymmets knapphet tillåter oss endast helt flygtigt beröra föl
jande, på intet sätt oväsentliga, sidor af telegrafväsendet.
Landtelegrafen utgöres till allra hufvudsakligaste delen af luft
linier, hvilka såsom sådana uppbäras af stolpar, i regeln förfärdigade af
trä, antingen i naturligt tillstånd eller, för ernående af större varak
tighet, på särskildt sätt beredt. I vissa tropiska länder betjänar man
sig till och med af lefvande träd såsom stöd för trådarne. Pä andra
ställen åter måste man till följd af atmosferiska eller andra skadliga
inflytelser tillgripa stolpar .af metall.
Utom luftlinierna finnas emellertid äfven underjordiska linier, lagda
i afsigt att bereda större säkerhet och trygghet i telegraferingen, efter
som dessa i mindre grad än de förra äro utsatta för olika slags störande
inflytanden. Redan tidigt kommo flera sådana ledningar till stånd i åt
skilliga europeiska länder, såsom i Preussen, Sachsen, Österrike, Kyss
land och Danmark. Efter några få år voro de dock alla obrukbara, och
berodde deras korta varaktighet dels på bristfällig konstruktion, dels
på • oriktig läggning. Efter att hafva hvilat omkring femton år, bragtes
frågan om underjordslinier åter å bane 1869 af Nordtyska Förbundets
telegrafstyrelse, och under åren 1876—81 har i Tyskland nedlagts ett
synnerligen storartadt underjordiskt nät, hvilket med hufvudstaden för
binder de förnämsta gränsfästningarna, hamnarna och andra vigtigarc
platser. Exemplet följdes först af Frankrike, som under de senaste åren
varit ifrigt sysselsatt med anläggningen af ett dylikt nät, hvilket, en
gång färdigt, torde komma att blifva lika stort, om ej större än det
tyska. Afven i England och i några andra länder hafva sympatierna
för denna art af linier blifvit lifiigare och åtminstone delvis skaffat sig
uttryck i handling. Förnämsta hindret mot deras allmänna utbredning
är den betydliga anläggningskostnaden. Så har man funnit, att en
underjordisk linie med t. ex. 14 trådar kostar per km. ungefär 6 gånger
360
Jernvägstelegraf. Enskild bolagstelegraf.
Argentina 2,712 km. lin. 4,572 km. trådar. 1,026 km. lin. 2,063 km. trädar
Chili — — — — 2,000 » »
Mexiko... 5,000 » » — — 3,501 » » — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
