Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADOLF NOB.EEN.
»orätt», som vi få att tacka för språkets »utveckling». Men en princip,
som leder till en dylik uppfattning, är uppenbarligen falsk.
4) Ståndpunkten beror tydligen ytterst på en oriktig uppfattning
af språkets väsen, i det att man säger detta vara en »naturprodukt».
Afven under antagande af denna dogms giltighet är det resonemang,
som sedan föres, i fiere afseenden oriktigt. Inkonsekvent är det, att
då man tror på de lyckliga resultaten af ett vildt och obehindradt
(af människans vilja!) växande, att då öfverhufvud tala om språk
riktighet. En alldeles egendomligt bildad martall är då lika god som
den mest typiska fura. Men det är falskt, att den planta blir den
bästa, som får vildt växa; afklippas ej olämpliga skott, så kan plantan
dö; omvändt kan inympande af ett nytt skott ibland vara just hvad
som kräfves. Växten »utvecklar sig» bättre genom en sund kultur
än i det »fria», »naturliga» tillståndet. Altså: den kultiverade, ansade
plantan är till arten högre och bättre än den vilda; den odlade drufvan
ger ädlare vin än den vilda. Villigt må det medgifvas, att en doktrinär
och förkonstlad trädgårdsmästare kan förfuska och ofta förfuskar
växten genom klippning i barockstil och andra vridna åtgärder. Men
detta hindrar dock ej, att plantans ansande af en trädgårdsmästare,
som begriper dess natur och ändamål, det är idealet.
För att kunna nå fram till en förnuftig språkriktighetsprincip
måste man således söka att komma till en rätt uppfattning af språkets
väsen och uppgift. År denna funnen, så är det jämförelsevis lätt att
angifva normen för språkriktighet. Det språkbruk är naturligtvis bäst,
som bäst löser den för språket stälda uppgiften. Hvilken är altså
denna?
Besvarandet af denna fråga leder öfver till hvad jag ofvan ansett
kunna betecknas såsom
111. Den rati onell a ståndpunkten. Jag kan här knappast hän
visa till några företrädesvis representativa vetenskapsmän, emedan det
här ifrågavarande åskådningssättet, såsom vetenskaplig teori, jnst be
finner sig i görningen och så vidt jag vet ännu icke klart for
mulerats, trots att det är ett nödvändigt korollarium af den uppfatt
ning rörande språkets väsen och uppgift, hvilken af Madvig, Whitney,
Leskien, Paul och öfverhufvud hela den s. k. junggrammatiska skolan
hyllas och så segerrikt förfäktats. Emellertid intaga ännu dennas an
hängare i fråga om språkriktighet en vacklande ställning, beroende
därpå, att de icke hunnit fullt lösgöra sig från inflytandet af den äldre,
386
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
