Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SPRÅKRIKTIGHET.
omväxling inom språket kan på annat och bättre sätt ernås, skall jag
senare framhålla. Här vill jag blott betona, att i och för sig är
regelbundenhet, systematiskhet, organiskt sammanhang inom språket
en härlig förmån.
Altså är i vanligt (cl. v. s. icke högtidligt) språk neutralformen
intet sämre än inget, emedan den sämre ansluter sig till ingen ’; geni
tiven livars (i frågesatser) sämre än hvems, som bättre stämmer med den
nuvarande nominativen hvem, under det att livars hvarken passar till
hvem eller till det gamla »goda» ho; en neutral, med bestämd artikel
försedd plural sådan som ögonen sämre än ögona, som antagit samma
artikel som är den enda i rikena o. d. former 2 ; ja framtidsformerna
bordna, bladna, kortna o. d., som ännu så länge blott uppträda i mycket
hvardagligt språk, äro en afgjord vinst för språket, emedan detta, då
de en gång blifvit ensamt herskande, skall hafva en och samma ar
tikel hos alla neutra i pluralis, och denna artikel -na skall vara den
samma som hos maskulinerna och femininerna, ett stort framsteg hos
språket i fråga om regelbundenhet 3.
Preteriti-formeraa stred, kved jämte de af Rydberg m. fl. förkättrade
stridde, kvidde äro goda, icke på grund af sin ålder för öfrigt äro
stridde, kvidde faktiskt äldre (se Rydqvist, Sv. Spr. L. I, s. 215 ocli s.
213), hvilket en och annan icke torde hafva uppmärksammat icke
häller på grund af sin oregelbundenhet, utan emedan de äro regel
bundna analogibildningar efter den mycket talrikt representerade typen
rida: red o. s. v. Sådana bildningar som de i Stockholms-målet stundom
uppdykande rang af ringa, rus af rysa böra ej häller annat än i
fråga om någon viss stilart fördömmas och motarbetas, ty de äro
fullt regelbundna analogibildningar efter typerna springa: sprang och
Jrysa: frös* och böra en gang komma i åtnjutande af samma populari
tet, som nu redan länge tillkommit böjningen tvinga: tvang (fsv. thvin
gadhe 5) och knyta: knöt (fsv. knytte) m. m. Icke fullt så lyckad är den
stundom förekommande böjningen rycka: rock, trycka: tröck, emedan
vokalens korthet gör dessa verb väsentligen olika typen ryka: rök, efter
1 Jämför härom L. F. Lefflers i så många afseenden intressanta anmälan af
N. Linders »Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift»
(Nordisk revy, april 1883, s. 11, spalt 1).
2 Jfr Lefiler, anf. st. s. 11, sp. 2.
3 Att genusskilnaden icke bör hos artikeln betecknas, skall jag längre fram
påpeka.
4 Eös förekommer för öfrigt redan i fsv. (och isl. krans).
8 Blott uti Gotlandsdialekten: thtang.
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
