Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. M. THORDÉN.
att regeringarna måtte skänka hithörande förhållanden sin uppmärk
samhet. Någon praktisk påföljd häraf förspordes icke.
Emellertid ökades antalet kablar år från år, hvarigenom ock deras
skyddande blef en alt mera befallande nödvändighet. Intresset här
för visade sig också altjämt större och mera allmänt.
Utom i tidningar och brochyrer samt i adresser af kabelbolagen
till engelska regeringen bragtes frågan på tal på flera internationella
möten. Så antog associationen för reformer i och kodificering af folk
rätten, samlad i Bern 1880, på förslag af delegerade från England
och Frankrike, en resolution, som åsyftade å ena sidan att garantera
eganderätten till undervattensledningarna och å andra sidan att i vissa
bestämda fall tillerkänna dem neiitralitet. Den elektriska kongressen
i Paris 1881 anhöll hos den franska regeringen, att denna måtte sam
mankalla en internationel konferens för att lösa frågan om hafskablar
nas skydd. Ungefär samtidigt hölls en mellanfolklig konferens i Haag
i och för fisket i de nordiska hafven; äfven denna framhöll såsom sin
lifliga önskan, att regeringarna medelst kraftiga åtgärder ville försöka
förekomma skada å kablarna, förorsakad af fiskare.
Den af elektriska kongressen förordade internationella konferensen
kom verkligen till stånd och sammanträdde i Paris d. 16 okt. 1882
efter inbjudan af franska regeringen. Den bestod af ombud för 32
stater i såväl Gamla som Nya verlden, och är den första konferens,
som enkom konstituerats för att lösa frågan om garantier för kablarnas
säkerhet. Den antog ett förslag till konvention, hvilket skulle under
ställas vederbörande regeringar, hvarjämte öfverenskoms om samman
kallandet af en ny konferens följande året för att fatta definitivt beslut
i saken. Denna samlades i Paris i okt. 1883 och bevistades af repre
sentanter från 31 stater. Ordförande var franske ministern för post
och telegrafväsendet. I det ursprungliga förslaget vidtogos sådana
ändringar, som af regeringarna ansetts nödiga, och konventionen till
kablarnas skydd erhöll nu sin definitiva form, de särskilda makterna
endast förbehållet att i dess helhet antaga eller förkasta densamma.
Slutligen blef på en tredje konferens, som äfven samlades i Paris, kon
ventionen undertecknad den 14 mars 1884 af representanter för 28
stater, af hvilka Sverige-Norge och Österrike-Ungern uppträdde hvar
dera såsom en helhet, ehuru hvart och ett af dessa länder har sin
själfständiga telegraiFörvaltning.
412
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
