Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. SCHANDORPH, FREMMED OG HJEMLIGT.
Och de italienska contessorna vid hans sida, den ofvannämda sväger
skan och den än mer pompösa Caterina Dolfm Tron, huru ypperliga
figurer äro de ej ur en sjunkande kultur och ett sjunkande stånd! De
tro, att det gångna Venezias andar omsväfva dem, men de äro lika
pockande, simpla och löjliga som hökarfruarna på torget och hafva
intet kvar af sina ättemödrars art mer än det venezianska hull, som
blomstrar så kort, och den lust för intrigspel, som aldrig dör. Och
slutligen skådespelartruppen, den fattiga, ytliga, eldiga, lättsinniga hopen
af komedianter och komediantskor, som kunna alla det stora lifvets
gester men hafva icke ett uns tillsammantaget af vare sig stolthet,
själfständighetssinne eller heder, huru friskt framstår densamma icke
i hr Schandorphs målning, både i sina stora lyten och i sina urskul
dande barnsligheter: En enda figur synes oss kanske genom nog
mycken attraktion af dessa komedianter vara i viss mån chargerad,
nämligen senatssekreteraren Pictro Antonio Gratarol. Han är bäraren
här i stycket af sympatierna för den nya franska kulturen, åtminstone
utpekar honom Carlo Gozzi såsom sådan, men han är dock knappast
något annat än en amatör af franska moder och franska parfymer.
Carlo Gozzis aversion för det franska väsendet hade i novellen gjort
sig bättre gällande, ifall detsamma"" hade haft en verkligt betydande
representant. Denna detalj är emellertid alt för ovigtig att verka
störande, och vi räkna för vår del denna novell, för hvars fulla åt
njutande man emellertid bör känna de tidsförhållanden, vi här ofvan
antydt, för en af hr Schandorphs bäst lyckade och ett vittnesbörd om,
att, trots en och annan avisteoretiker, äfven det fj ärrbelägna stoffet
af den, som på rätt sätt tager det, kan tillgodogöras i nutidens diktning.
I de följande berättelserna. har hr Schandorph återvändt till sin
egen tid och sitt eget land. Han uppsöker i dem för denna gången
inga banbiytare för nya riktningar eller storkämpar för något gammalt,
utan slår sig, trogen sitt danska, borgerliga gemyt, i lag med folk ur
den stora hopen, genomsnittsmänniskor af de slag, som på afstand minst
bemärkas. Hr Schandorph går dem emellertid nära, och då han är en
god iakttagare, släpper han ingen ifrån sig utan en säker och intresse
väckande karakteristik. Det, som är en sann förnöjelse att röna, är
att man här ej möter det eviga käbblet om höger och vänster, om
öfverklass och underklass och mer sådant. Hr Schandorph synes, af
många fenomen att döma, vara mätt på den obligata politiseringen i
dikten, och tyda vi icke tecknen fel, så är han själf för närvarande
mer hågad att leda folk till besinning än att egga dem till lidelser.
Det är med mycken hugnad man röjer liera dylika fenomen i Danmarks
vitterhet under de allra sista åren. Somliga, såsom nu senast Gjellerup,
öfvergifva för någon stund nutiden och uppsöka stora ämnen ur det
förgångna, Drachmann tager i bok efter bok med patos till orda för
fosterlandets rätt ofvan partierna, och Schandorph slutligen strör i denna
537
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
