Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otte fortællinger af JONAS LIB. København 1885.
JONAS LIE, OTTE FORTÆLLINGER.
1 Britisk Museum finnes numera en samling af 2,000 japanska konst
verk, ock i Berlin en samling af 200 väl vulda ock särdeles typiska
målningar af de främste japanske mästare. Den största konstsamling
från Japan tillkör en amerikanare vid namn Fenolossa ock omfattar
mera än 5,000 nummer. G-g N.
Efter en produktion så betydelsefull, som den Jonas Lie under
de senare åren, alt från diktandet af Livsslaven, utöfvat, äro förvänt
ningarna för hvarje följande af hans böcker betydligt stegrade
detta sagdt ej af smicker utan af djupa grunder och därför också
möjligheterna ökade för vare sig grundade eller inbillade missräknin
gar. Ett mycket stort anseende är en sträng fordringsegare.
Yi förutskicka denna antydan, icke för att förringa värdet af de
Otte Fortællinger, som vi med dessa rader velat påpeka, ty detta är
stort nog inom sin sfer, men för att från början klargöra, att det icke
är på så hög sjö, diktarens ingifvelse denna gången seglat, som vid
åtskilliga tillfällen i dess närmast föregående färd på den våg, som är
både djupare och vidare än oceanens.
Såsom en första iakttagelse kan framhållas, att de åtta medtagna
berättelserna äro af inbördes mycket olika stil och hållning, vare sig
nu att detta beror på, att de kanske härflyta från mycket olika stadier
i diktarens egen utveckling, eller att de förråda den fortgående till
varon af mycket olika känslo- och fantasiströmningar inom honom
själf, sådan han ännu är. Då vi icke känna hvilketdera och nu icke
hafva tillfälle till efterforskningar därom, få vi här nöja oss med att
korteligen skärskåda de små berättelserna i och för sig.
Ett par af dem, såsom Fra Fjeldhygden och Ved Enaresjöen, skulle
man mycket väl kunna tänka sig tillkomna samtidigt med »Den Frem
synte». I dem beröres folklifvet från synpunkter, som nu icke stå i
kurs. Ja författaren har till och med i dem tagit nordländingens och
fjällbondens uppeggade fantasi och känslolif till hufvudtema och för
ögonblicket icke stält fattigdom, förnedring och förtryck i förgrunden.
Vi säga icke, att dessa berättelser eller »stämningar», såsom dik
taren själf betecknar dem, därigenom höjt sig till något extra värde,
vi konstatera endast faktum såsom ett glädjande vitnesbörd, och att
författaren tydligen icke principielt förkastar den art af diktning, som
gemenligen betecknas såsom idealistisk och ytlig. För vår del hafva
vi af det lilla utkastet »Ved Enaresjöen» känt oss djupt gripna.
Någorlunda nära denna senare, åtminstone såsom äfveuledes Fiu
marksberättelser, stå Susamel och Slagter-Tobias.
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
