Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NORDISKA FOLKHÖGSKOLAN.
utan tvärtom lägger stark vigt därpå, att lärjungarna, såvidt möjligt
är utan att hufvudmålet tillbakasättes, få inhämta de färdigheter och
kunskaper, som de för det offentliga och enskilda lifvet behöfva.
För närvarande äro tolf folkhögskolor i verksamhet i Norge, näm
ligen Alvheims vid Rakkestad i Smålenene (förest. P. Veide och L.
Trædal), Vestfolds nära Sandefjord (O. Vik), Sandsværs s. om Kongs
berg (O. L. Kirkeberg !), Telemarkens i Seljord (V. Ullmann), Von
heims i Gausdal (Kr. Bruun) och Sagatuns vid Hamar (O. Arvesen),
alla dessa i det sunnanfjällske; Indherreds (O. Kuloy), Afjordens (D.
Sæter) och, om jag ej misstager mig, ännu en med Hægstad till före
ståndare i det nordanfjällske, samt Sogndals (H. Dahl, förut Jacob
Sverdrup), Ullensvangs (J. Helleland) och Kvindherreds (J. Kulmann-
Olsen) i det västanfjällske. Flertalet hafva kurs för flickor om som
rarna. Pastor Kulmann-Olsen i Kvindherred lär endast hafva kvinlig
folkhögskolekurs. Aid Sagatun år hvartannat vinterhalfår kurs för
ynglingar och hvartannat för flickor. Vid Telemarkens folkhögskola,
som är den mest betydande af de yngre skolorna, har man de senaste
åren haft samtidig och gemensam kurs för de båda könen, hvarjämte
man för instundande vinter afser att inrätta en »videregående» under
visning för äldre elever och seminarielårare i likhet med på Askov i
Danmark. Undervisningsämnena blifva historia, naturlära, bibelkun
skap, oldnorsk, landsmål, engelska språket m. m. Flera folkhögskolor
äro flyttande och hafva sålunda icke någon egen lokal 2. Skolorna egas
af sina resp. föreståndare, men åtnjuta anslag af staten, för såvidt
amtet beviljar understöd motsvarande 1/3 af statsanslaget. Det senare
har växlat emellan 1,200 och 3,350 kr. De som åtnjuta statsanslag
(tre skolor sakna för närvarande sådant) äro skyldiga att afgifva be
rättelse genom stiftsdirektionen till amtsförmanskapet och att under
kasta sig amtskolekommissionens tillsyn.
Det vore ett förbiseende att i detta sammanhang ej nämna något
om de s. k. amtsskolorna. Vid 1875 års storting beslöts upprättandet
af skolor med uppgift att (såsom det heter i planen för Kristiania stifts
amtsskolor) »i tilslutning til almueskolens virksomhed meddele den
1 Pastor Kirkeberg har förut haft en folkhögskola i Nordamerikas Förenta
Stater.
2 Att hafva skolan flyttande, skrifver en norsk lärare, är icke allenast för
enadt med mycket besvär, utan verkar äfven hinderligt för densammas ut
veckling. Flyttandet är blott ett öfvergångsstadium och har sitt berättigande däri,
att skolan därigenom förmår verka väckande i större kretsar.
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
