Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Många amtsskolor äro nu fasta skolor.
LEONARD HOLMSTRÖM.
fra samme udskrevne ungdom en på kristelig grundvold bygget videre
gående oplysning, afpasset efter landbefolkningens vilkår.» Vid under
visningen, beter det vidare, skall man bafva för ögat att dels i all
mänhet väcka elevernas sj ålslif och andliga gåfvor, dels meddela sådana
kunskaper och färdigheter, som de framdeles kunde hafva nytta af.
Dessa amtsskolor skulle egentligen ej vara en statsinstitution.
Initiativet till deras upprättande, en eller liera i hvarje amt, skulle
utgå från amtet och detta ega att i viss mån lämpa skolan efter för
bygden egendomliga förhållanden. Från staten skulle utgå ett bidrag,
utgörande det tredubbla af amtets kontanta bidrag. Skolorna borde
O O
vara flyttande för att bättre kunna tillgodose amtets olika delar k
Undervisningstiden skulle utgöra omkring sex månader för ynglingar
och tre månader för flickor. Samtliga amtsskolorna inom ett stift skulle
stå under ledning af stiftsdirektionen (den utgöres af tre personer:
biskop, stiftsamtman och skoldirektör), som skulle godkänna undervis
ningsplanen och afgöra alla vigtigare frågor rörande undervisning och
ekonomi. Den sistnämda bestämmelsen blef af stortinget 1876 i så
måtto ändrad, att den högsta ledningen öfverfiyttades till amtsförman
skapet, hvilket utnämner en amtsskolekommission, af hvilken skoldirek
tören i stiftet är själfskrifven medlem. Och samtidigt härmed bestäm
des äfven, att folkhögskolan blef likstäld med amtsskolan beträffande
understöd från staten.
Redan år 1880—81 voro omkring 40 amtsskolor i verksamhet, af
hvilka flera räknade ett ganska stort antal lärjungar. Klart är att den
privata folkhögskolan, som till följd af sin undervisningsmetod kräfver flera
lärare och väl äfven större lärareförmågor och följaktligen blir dyrare
att underhålla, haft stora svårigheter att bestå i täflan med den billi
gare amtsskolan, hvilken senare i allmänhet erbjudit sina lärjungar
kostnadsfri undervisning. Att den förra dock ej dukat under, utan
tvärtom synes vara stadd i utveckling, visar otvifvelaktigt, att den
fyller ett behof, som amtsskolan hittills ej kunnat tillfredsställa. De
omständigheter, som, sedt på afstånd, tyckas »trycka ned» amtsskolan,
skulle vara, 1) att föreståndaren ej har tillräckligt fri ställning att
verka så som hans begåfning bjuder honom, bunden som han är af
skolplanens temligen minutiösa bestämmelser, 2) att åldersgränsen för
lärjungarna nedåt är satt för låg, hvaraf blir följden, att amtsskolan
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
