Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAVID DAVIDSON.
brukare i allmänhet ej äro besjälade af alt för stor ifver för förbättrin
gar, vore detta ju en ytterst betänklig följd af det föreslagna botemedlet.
Visserligen tror George icke, att detta skulle blifva följden, ocb anför
såsom skäl för sin tro, att arrendatorer ju utföra dylika förbättringar.
Emot detta är likväl att invända, dels att jordbruket skulle lida be
tydligt, om det blefve inskränkt till de förbättringar, som arrendatorer
företaga, dels att jordegarna efter den föreslagna reformens genomförande
skulle intaga en mycket sämre ställning än arrendatorer. För att en
arrendator skall kunna förmås till förbättringar, måste han i regeln
genom kontrakt tillförsäkras motsvarande förmåner, såsom nedsättning
af arrendesumman, en längre arrendetid, ersättning vid arrendetidens
slut eller dylikt. Efter Georges reform åter skulle jordegaren sakna alla
dylika garantier. Tdans grundskatt kan när som hälst stegras.
George är likväl icke svarslös, utan förnekar Titan vidare, att det
förefinnes någon svårighet att skilja jordens värde från förbättringarnas
värde. Då han likväl till försvar för sin åsigt egentligen blott anför,
att »ofta tillhör jorden en person och hygnaderna en annan, och om
då en eldsvåda inträffar och förstör förbättringarna, så förblir ju i jor
den ett klart och bestämdt värde», så är det måhända en förolämpning
mot läsaren att påpeka, att det ju ej här är fråga om bygnader (hvil
kas värde man för öfrigt lär kunna utröna på ett lättare och mindre
kostsamt sätt än det af George föreslagna), utan om med själfva jorden
förenade förbättringar, såsom dikningar och andra vattenafledningar och
dylikt. Hans förråd af invändningar är dock ännu icke uttömdt. Han
invänder sålunda, att, äfven om det vore omöjligt att skilja mellan
jordens värde och förbättringarnas värde, och det sålunda blefve nöd
vändigt att beskatta en del förbättringar, nämligen jordförbättringar,
så medför reformen ju, att alla öfriga förbättringar och alla andra af
arbete och kapital skapade värden blifva skattefria. Om det nu verkar
hämmande på produktionen att beskatta värden, som arbete och kapital
förenat med jorden, huru mycket mer, frågar han, bör då icke produk
tionen för närvarande hämmas, då man beskattar ej blott dessa, utan
äfven alla andra af arbete och kapital skapade värden. Svaret på denna
invändning ger sig af sig själft. Först och främst är öfverhufvud taget
en skatt mycket skadligare, om den drabbar blott inkomsten af viss
näring, än om den är jämt fördelad på alla näringar. Och vidare för
biser George, att han använder ordet »beskatta» i olika bemärkelser.
När för närvarande inkomst af företag i civiliserade samhällen be-
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
