Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapital, Kredit och Ränta! af Professor J. H. Agardh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
England L ex. lider i förra fallet; och det fOrsta år, som
lemnar en allmänt rik skörd, blir ett kritiskt år för Sverige eller
egentligen för egarne och förpaktarne af svenska jorden. Ar
4844 var ett sådant år och mången erindrar sig måhända
ännu dess verkningar. Bristen trycker alltid de såkallade
arbetande klasserna i samhället, hvarunder vi förstå alla, som
icke ega annat kapital än sina båda armar; pauperismen gör
under sådana är stora framsteg; deremot må dessa klasser
väl imder år med rika och ymniga skördar. 1 intet land är
priset på det rörliga kapitalet högre än i England; i intet
land går det djupaste armod så i bredd med den kolossalaste
rikedom som i detta.
44. Men, skall man här likväl helt säkert fråga, står ej
penningetillgången och räntan till hvarandra i något
förhållande? Kan man icke, för att hålla oss till eget land, göra
den erfarenhet, att räntan hos oss visar benägenhet att falla
eller stiga alltefter som silfverplantsarne i riksbankens hvalf
ökas eller minskas? Gick ej räntan allmänt ned till 5
procent år 4847, då bankens metalliska kassa var den största
den intilldess varit sedan realisationen, gick den ej åter up
då denna kassa under påföljande året betydligen
förminskades? Visar ej räntan nu en allmän benägenhet att åter falla
och sammanfaller ej detta med tillvaron af den största
metalliska kassa banken någonsin egt? Den större eller mindre
tillgången på metalliskt mynt måste sålunda utöfva något
inflytande på räntan, och läran, att räntan endast är beroende
af det rörliga kapitalet, håller sålunda här ej profvet?
Med några ord böra vi besvara dessa och dylika inkast.
Det är redan nämndt att myntet, till följe deraf att det
blifvit antaget som medlare vid alla utbyten af värden,
blifvit den vara, i hvilken hvar och en, som har ett tillfälligt
öfverflöd, heldst förvandlar detta öfverflöd, emedan han
genom denna förvandling lättast och beqvämast både kan
förvara detsamma och i det kommande åter förvandla det i den
vara han då behöfver. Här måste man noga lägga märke Lill
att, genom detta det rörliga kapitalets förvandling uti eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
