Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sade sig oförändrade, bidrog äfven icke obetydligt att stödja
villfarelsen; och man förbisåg helt och hållet, att Atterbom
i företalet ”frambär sin saga till ett nytt slägte såsom ett
nytt verk* En fullständig jemförelse af den äldre texten
med den nya har dock ledt oss till det resultat, att
omarbetning eller omdaning äro de ord, som bäst beteckna hvad
Atterbom gjort för denna så kallade ”nya upplaga.” Att
Atterbom fullt satt sig in uti alla de svårigheter och
fordringar, som äro förknippade med företaget att omändra
ungdomsarbeten, visar sig af hvad han härom nedskref i början
af 1855, och hvilket efter hans död blifvit utgifvet i
teckningen af Kellgren (3). I hvad man här (4) läser om de
förändringar, Kellgren vidtog för pn ny upplaga af sina
diktverk, tycker man sig höra ett försvar för Atterboms egen
omarbetning af Lycksalighetens Ö. Ett sä mognadt omdöme,
en så säker konstnärshand, ett så skoningslöst förfarande
mot egna svagheter hafva dock ledt denna bearbetning, att
hon fullkomligt försvarar sig sjelf. Hon är en Phoenix, som
ur det bål, sjelfkritiken samlat och antändt, framgått i
föryngrad gestalt. En utförligare jemförelse af de båda
texterna skulle tvifvelsutan medföra mycket lärorikt. Hon skulle
försätta oss i mästarens hemliga verkstad och på många
ställen blotta det konstnärstankens urberg, som bildernas
och rhythmernas frodiga vextlighet kappats att öfverkläda,
så väl i den äldre, som nyare diktformationen. Men vi finna
här endast plats till några få, ingalunda så djupt gående,
anmärkningar.
Spår af Atterboms ombildande hand anträffas icke blott
i de sagospelets delar, som visa en öfvervägande skämtsam
grundton, utån äfven i dem, som äro afgjordt allvarliga, cch
i hvilka stämningen är mildt drömmande, högtidligt lyftad
eller rörande innerlig. De skämtsamma partierna äro dock
företrädesvis utsatta för förändringar. Sålunda hafva, t. ex.,
8) Siare och Skalder, Band. VI, Afd. II.
4) p. 111 sqq.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
