Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sednare tidens sköna litteratur. I allo vida underlägsen den
Danska författarinnan, har dock O. gjort sig känd för en
värderik författarverksamhet; ty hon har utfört sina
”skildringar” med en renhet och finhet, hvilka endast till denna grad
kunna uppnås af en qvinna, som är både god och bildad.
Nekas kan likväl icke, att nämnde förtjenster äro behäftade
med en viss ensidighet, bestående i en vana att se allting
endast ifrån dess andliga sida. Denna rigtning har nu
obetydligt skadat Sjelfva ”Skildringarne;” deremot har densamma
mycket grumlat deras bihang: ”Tankar om Atterboms
Lycksalighetens Ö”(18). De 32 duodes-sidor, som i denna lilla
bok äro egnade framställningen af ”Sagospelets Andemening,”
andas alltigenom en allegoriserande tolkning, som väl för sig
kan vara ”ganska skarpsinnig,” såsom Atterbom sjelf kallat
henne (,9), men hvilken dock med så brådskande ögonkast
halkat öfver sagans yttre lif, att misstanke lätt uppstår,
huruvida icke samma flyktighet varit rådande vid tillegnandet
af det inre. Och denna misstanke blir, tyvärr, alltför
besannad. Sagans sannskyldige ande har blifvit skjuten åt
sidan med de former, de bilder, i hvilka han bor. Den
ande, som nu derinne bor, är af författarinnan sjelf skapad
och derefter inskjuten i sagan, som heller icke är den
verkliga sagan, utån blott en liknelse deraf. Från den andliga
klädnad, i hvilken sagan här framträder, har man,
omsorgsfullt och i god öfverensstämmelse med ståndpunkten,
aflägs-nat allt, som i sin nakna naturtrohet, sin sinligt sjelfständiga
tillvaro, kunde befinnas stötande. Under det man sålunda
sett bort från den lägre verkligheten, har både det lägre och
högre i sagan, hela h’ennes poetiska verklighet gått förlorad.
Att Atterboms sagospel blifvit föremål för en så
radikalt allegoriserande tydning, kan icke förundra oss, om vi
betänka, dels att det eger en betydlig allegorisk beståndsdel, dels
18) Stockholm, 4846. Jemväl under titel: ”Bihang till
Fortsättningen af Skildringar ur det husliga lifvet.”
19) Siare och Skalder. Del. VI, Afd. 2, sid. 467, not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
